Till innehåll på sidan
Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)
Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Byråkrati sätter krokben för doktorander

Publicerad 2013-04-25

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. Nu ökar KTH sitt stöd till internationella forskares myndighetskontakter och tar sig an enskilda migrationsärenden.

Mauricio Aljure Rey ansökte om svenskt uppehållstillstånd från sitt hemland Colombia för sin doktorandtjänst på KTH.

– Naturligtvis jag ansökte om en längre tid eftersom doktorandstudierna kommer att ta 4-5 år, säger Mauricio Aljure Rey.

Men när ansökan beviljades var det för tolv månader framåt, vilket är den vanliga perioden som beviljas. Väl framme i Sverige ansökte han även för ett komplett svenskt personnummer. Men eftersom tid redan passerat på det ettåriga tillståndet fick han avslag.

Skatteverket kräver nämligen vid ansökan om personnummer, ett tillstånd som från ansökningsdagen sträcker sig minst tolv månader framåt. 

Resultatet är att varken han, eller hans medföljande fru, kunnat skaffa sig svenska bankkonton, mobilabonnemang, eller få en plats i bostadskön. Dessutom står de utanför den svenska sjukvården. 

– Du upptäcker rätt kvickt att de flesta samhällstjänster i Sverige kräver att du har ett komplett personnummer, säger han.

KTH hjälpte till med bostad

De vände sig till KTH för hjälp och när paret väl funnit en bostad skrevs själva kontraktet under av skolan. Därför kunde de snart flytta in i en lägenhet i Abrahamsberg. Men då ställdes de inför nya problem.

– När jag försökte teckna ett elabonnemang inför flytten behövdes återigen ett svenskt personnummer. Samma regler gäller för att teckna ett fast internetabonnemang, säger Mauricio Aljure Rey.

Även om vart och ett av problemet kan verka små, så reser de ständiga hinder i vardagen, som drar allt fokus från doktorandstudierna, konstaterar Mauricio Aljure Rey.

– I dagsläget önskar jag inget hellre än att kunna koncentrera mig på mina studier. Men ärligt talat så blir det allt svårare. Min tjänst finansieras av ett stipendium från Colombia och för att behålla det måste jag kunna visa upp resultat.

Mauricio har just flyttat in i en lägenhet i Abrahamsberg.

Nu byggs en central funktion vid KTH Relocation för att bättre kunna bistå utländska forskare, lärare och studenter med både migrations- och boendefrågor.

– Vi startade i november i fjol och arbetar nu med att bygga upp en större kompetens i migrationsfrågan för att kunna underlätta för de sökande och framförallt snabba på hanteringen, säger Lotta Rosenfeldt.

Dagens regelverk kring migration är inte bara omfattande utan också under ständig förändring, berättar hon.

– Vi upplever att även handläggarna hos Migrationsverket kan ha svårt att följa med i alla förändringar. Vilket betyder att handläggningstiden kan variera stort i olika ärenden beroende på vilken handläggare du tilldelas, Lotta Rosenfeldt.

Självstudier i svenska

Mauricio Aljure Reys problem delas av fler utländska forskare vid KTH. Bland andra Blaise Goutéraux som visserligen både registrerat sin upphållsrätt som EU-medborgare och fått ett svenskt personnummer. Men när hans fru gjorde samma ansökningar drog det ut på tiden.

– Vi ansökte första gången i september i fjol men har inget hört ännu från Migrationsverket. Nu har vi gjort en förnyad ansökan med förhoppningen att det ska gå lite snabbare, säger Blaise Goutéraux.

Utan ett komplett svenskt personnummer har hon varken kunnat registrera sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller starta en SFI-kurs i svenska, berättar han. Nu söker hon jobb på egen hand och har också ägnat sig åt självstudier i svenska.

Varje år finns det cirka 1500 uppehållstillståndsärenden knutna till KTH. Lotta Rosenfeldt säger att en central funktion kommer att kunna förbättra hanteringen av dessa.

– KTH Relocations ambition är att vi ska få upp en effektiv och snabb rutin på våra migrationsärenden och att vi ska bistå KTH:s skolor i detta. Det kan vara svårt, ute i verksamheten, att hålla ordning på regelverk och rutiner, när man inte jobbar med den här typen av frågor ofta, säger Lotta Rosenfeldt.

Max fem dagars handläggning

Med rätt kunskap på plats hoppas hon kunna sätta press på Migrationsverket.

– Migrationsverket har själva sagt att ett uppehållstillståndsärende ska ta högst fem dagar att behandla om det är rätt inlämnat. Nu blir det upp till bevis för verket, säger Lotta Rosenfeldt.

När Mauricio Aljure Rey och hans fru väl flyttat in kontaktades de av eldistributören som bestämts sig för att göra ett undantag från sina egna regler om personnummer.

– De berättade för mig att de sett en betydande ökning av kunder utan personnummer så de valde att göra undantag. Utan sådan hjälp, stödet från KTH Relocation och framförallt från min handledare, vet jag inte hur detta hade gått, säger han.  

Text: Magnus Pahlén Trogen

KTH Relocation hör till KTH:s personalavdelning och startade sin verksamhet 1 november 2012. Det är central mottagningsservice för de cirka 1500 internationella professorer, doktorander och andra forskare som är verksamma på KTH. Läs mer om KTH Relocation