Bristande vattenrening på Antarktis

KTH-rapport om slarv med avlopp fick stort genomslag

Publicerad 2009-09-21

Avloppsvatten från forskningsstationer på Antarktis släpps rakt ut i den känsliga naturen. Över hälften av 71 undersökta forskningsstationer saknar någon form av reningssystem. När miljöforskaren Fredrik Gröndahl publicerade sin rapport om den bristande vattenreningen fick det stort genomslag i populärvetenskaplig media världen över.

Fredrik Gröndahl
Fredrik Gröndahl

I en enkät som ställdes till forskarteamen på Antarktis undersökte Fredrik Gröndahl hur polarområdets forskningsstationer hanterar sitt dagliga avloppsvatten. Resultatet visade att 40 procent av de permanenta forskningsstationerna och 70 procent av fältstationerna inte alls renar sitt avloppsvatten.

Vattnet som forskningsbaserna förbrukar i kök, toaletter och duschutrymmen släpps direkt ut i havet eller på isen.

– Det är ett remarkabelt resultat. Antarktis är vår sista orörda natur med ett känsligt ekosystem. Turister och andra besökare på kontinenten har mycket strikta restriktioner, i vissa områden måste man genomgå en desinficering för att inte riskera att sprida eventuella bakterier vidare i naturen, säger Fredrik Gröndahl, lektor på avdelningen för industriell ekologi vid KTH.

Mot denna bakgrund blir desto mer anmärkningsvärt att en del av de forskare som själva undersöker naturområden på Antarktis inte använder någon form av vattenreningssystem för det dagliga hushållet, menar han.

Bakterier kan spridas

Den bristande vattenreningen kan riskera att hota polarområdets djur- och växtliv. Andra undersökningar som nyligen gjorts visar att de salmonellabakterier som finns på Antarktis spridits dit av människor. Och för första gången har e-kolibakterier upptäckts i Antarktis djurliv, hos pälssälar.

– Eftersom e-kolibakterie är en tarmbakterie faller misstankarna ganska tydligt mot att de kommer från avföring. Detta kan sprida magsjukdomar och i värsta fall kan bakterierna mutera sig och orsaka dödsfall. Exempelvis skulle en sjukdomsspridning i en pingvinkoloni få ett starkt genomslag eftersom de lever så tätt inpå varandra. Mikrobiologer undersöker för närvarande mer om eventuell bakterie- och virusspridning på Antarktis, säger Fredrik Gröndahl.

Vid sidan av de biologiska utsläppen tillkommer kemikaliska substanser i exempelvis diskmedel, hygienartiklar och läkemedel som kan finnas i avloppsvattnet. Vissa kemikalier är ju svåra att skydda naturen emot även om man har ett utbyggt reningssystem, understryker Fredrik Gröndahl.

Sammanlagt rör det sig om betydande mängder avloppsvatten som släpps ut. Delar av kontinenten, exempelvis Antarktiska halvön är relativt tätbefolkad. De största permanenta forskningsbaserna hyser 1000-tals personer som vistas där året runt.

Efter att Gröndahls rapport publicerades i den vetenskapliga tidskriften Polar Research i augusti fick den snabbt spridning. Inom kort publicerade det amerikanska populärvetenskapliga magasinet The Scientists Magazine en artikel, där man även intervjuade den forskare som granskat Gröndahls undersökning inför publiceringen i Polar Research.

Bryter mot avtal

Därefter har flera utländska dagstidningar publicerat artiklar om undersökningen, som också citerats flitigt i bloggar och på hemsidor för bland andra tidskrifterna American Scientist och Nature. I oktober publicerar anrika brittiska vetenskapsmagasinet Geographical, en stort uppslagen artikel om undersökningen.

Totalt finns det 85 forskningsstationer på Antarktis som drivs av 28 länder. Varje nation som bedriver forskning där förbinder sig att skydda omgivande miljön och att begränsa eventuella utsläpp så långt det är möjligt.

– I de här fallen bryter man mot de avtal som man skrivit under. Kanske är det en del av förklaringen till uppmärksamheten. På nationsnivå är detta känsligt, man skäms nog för att man slarvat i den här frågan.

Fredrik Gröndahl hoppas att forskningsstationerna så snart som möjligt kommer att utrustas med väl fungerande reningssystem. Sett till vad stationernas totala verksamhet kostar är det en ganska liten investering att inskaffa ett avloppsreningssystem, menar han.

– Antarktis är vår sista orörda natur. Man kan se kontinenten som en slags global nationalpark som man nu riskerar att förstöra med denna bristande reningshantering.


Christer Gummeson

Läs artikeln i The Scientist