Bättre koll minskar avhopp

Publicerad 2017-09-27

Hur kan man motverka avhopp från ingenjörsutbildningar? KTH-forskare ska utveckla it-verktyg som skickar varningssignaler när studenter släpar efter.

All data om studenter som samlas in under utbildningen ger möjligheter att utveckla kurser och undervisning. Men lärosätena har inte tagit tillvara chansen som digitaliseringen fört med sig, enligt Gunnar Karlsson, professor, som forskar inom nätverk och systemteknik.

Han leder ett forskningsprojekt om svensk utbildningsdata som ska se över hur data om exempelvis frånvaro, betyg, provresultat och användning av nätmaterial kan samordnas och göras tillgängligt i syfte att stärka studenters lärande och höja utbildningens kvalitet.

Forskarna vill utveckla system som kan ge utbildningsansvariga en omedelbar bild, översiktlig och på detaljnivå, av hur utbildningssituationen ser ut. Studenter ska få en uppfattning om hur de ligger till och vad de behöver repetera och förbättra. Lärare får information om studentgruppers prestationer, vilka moment som varit svåra eller lätta.

Utveckla pedagogik

Genom snabbare återkoppling kan lärosätena tidigare sätta in åtgärder för att stötta studenter som släpar efter. Samtidigt får skolledning och beslutsfattare tillförlitliga underlag för förändringar på längre sikt.

– De flesta branscher har inarbetade rapporteringssystem för att löpande följa verksamheten. Utbildningssektorn är underdigitaliserad, och man kan veta mer om verksamheten än vad man gör i dag. Vi vill ändra på det i syfte att stärka utbildningskvaliteten, säger Gunnar Karlsson.

Forskningen ska bland annat utmynna i ett pilotprojekt med syfte att motverka avhopp. KTH-forskarna ska analysera lärandedata för att identifiera varningssignaler. Pilotprojektet drivs utifrån en framgångsrik modell som utvecklats för gymnasieelever i Göteborgsregionen.

Ett annat område är pedagogiskt utvecklingsarbete. Tanken är att kunna sammanställa data som kan ge stöd för vilka undervisningsmetoder som fungerar bäst.

– Exempelvis har många lärare goda erfarenheter av e-lärande. Men vi har ingen samlad bild av hur metoderna fungerar. Med en jämförelse med traditionell undervisning får vi evidens och även möjligheter att sprida goda exempel till alla lärare, säger Gunnar Karlsson.

Enorma datamängder

Användningen av digitala läromedel kan ge information om studenters beteende ned till klicknivå. Till exempel vid vilket tidpunkt de tittar på en video som lagts ut på nätet, när de pausar, i vilken ordning och hur fort de svarar på frågor. Teknik finns också för att registrera ögonrörelser när de läser dokument.

– Mängden data som genereras inom undervisning och skola är enorm. Vår uppgift är att analysera vilken information som kan ha betydelse, hur den kan sammanställas och vilka integritetsaspekter det finns.

– Vi vill peka ut digitaliseringens möjligheter, säger Gunnar Karlsson, som hoppas att projektet, där både privata och offentliga aktörer ingår, når ut med sin forskning till hela utbildningssektorn i Sverige.

Text: Christer Gummeson

Fakta:

  • Forskningsprojektet ”Svenska utbildningsdata - Datadriven innovation för världsledande utbildning” finansieras av Vinnova, och omfattar såväl grundskola, gymnasium och universitet som SFI och fortbildning.
  • Förutom KTH, som leder arbetet, ingår även RISE SICS, Almega Utbildningsföretagen, Konkret Utveckling, Lernia, Sanoma Utbildning, Academic Work Academy och Mälardalens högskola.
Till sidans topp