Basåret hotas av nya regler

Publicerad 2017-08-14

Ge lärosäten särskilda anslag för att driva basårsutbildningar. Det menar KTH som i ett remissvar är kritiskt till hur regeringen vill ändra reglerna för studieförberedande utbildningar som tekniskt basår.

Enligt Per Berglund, KTH:s prodekanus, finns det ett växande behov av ”överbryggningsutbildningar” mellan gymnasiet och högskolan. Många ungdomar är inte tillräckligt förberedda för högre studier, vilket kan avhjälpas genom preparandstudier, som i dag ges vid flera lärosäten – störst är KTH som i år antagit 600 sökande.

– Vi har framgångsrikt drivit basårsprogram i många år nu där högmotiverade studenter läser vidare på våra ordinarie utbildningar. Basårsstudenterna är en viktig rekryteringsbas för KTH och tillför arbetsmarknaden välutbildade ingenjörer inom alla områden.

Nu hotas, enligt Per Berglund, möjligheten att bedriva basårsprogram genom de regelförändringar som regeringen aviserar. Bland annat föreslås att basårsstudenter samtidigt ska söka och antas till en eller flera efterföljande utbildningar.

– Det skulle kraftigt minska attraktionskraften hos basårsutbildningen eftersom många ungdomar inte vet exakt vad de vill plugga. En av poängerna med basåret är att man inte behöver binda upp sig under den första tiden utan kan känna in vad som passar och få en djupare kunskap om vilket programutbud som finns, säger han.

Sökas i konkurrens

KTH vill till skillnad från regeringen även att betyget från basåret ska vara urvalsgrund för vilken program man kan läsa vidare på.

– Vi tycker att utbildningsprogrammen ska sökas i konkurrens, det gynnar studiemotivationen och bäddar för framgångsrika studier, säger Per Berglund.

En följd av regeringens förslag, om det skulle genomföras, kan bli att väldigt många studenter väljer en och samma utbildning efter basåret, vilket vore vare sig lämpligt eller möjligt för KTH att hantera med nuvarande resurser, enligt Per Berglund.

I dag finansiseras basåret med medel från det ordinarie utbildningsanslaget – KTH vill att regeringen ger i uppdrag att anordna preparandstudier med en separat budget, vilket skulle ge utbildningen en tydligare och tryggare framtid.

Enligt Per Berglund vore det olyckligt om lärosäten skulle tvingas lägga ned de högskoleförberedande programmen, och att dessa i stället drivs av andra utbildningsanordnare. Behovet av förberedelsestudier är enormt, men det finns inga bra alternativ till dagens ordning, menar han

– Vi har en god organisation med många lärare engagerade. Basåret på KTH skolar in studenterna i högskolemiljön, de läser på samma sätt som vanliga studenter och blir bättre förberedda på hur exempelvis matematik- och fysikstudier går till på en ingenjörsutbildning.

Främjar jämställdhet

Inte minst har basåret gynnat jämställdheten. Andelen kvinnor som antas är högre jämfört med övriga program. Statistik från KTH visar också att kvinnliga studenter som läst basåret i lägre grad hoppar av utbildningen under första året och i högre grad tar ut en civilingenjörs examen jämfört med övriga studenter.

Även Teknikföretagen, representerade av 17 vd:ar och en personaldirektör från ledande svenska företag, vill i ett upprop på DN Debatt se en garanterad framtid för basårsutbildningen genom en riktad finansiering.

– Det är viktigt att få industrins stöd. De ser behovet från andra sidan och kommer till samma slutsats som vi, säger Per Berglund.

Text: Christer Gummeson

Till sidans topp