Till innehåll på sidan
Maria Weurlanders forskning i högskolepedagogik visar att utformningen av kurser spelar avgörande roll för inlärningen. (Foto: Christer Gummeson)
Maria Weurlanders forskning i högskolepedagogik visar att utformningen av kurser spelar avgörande roll för inlärningen. (Foto: Christer Gummeson)

Balanserad undervisning ger bäst resultat

Publicerad 2013-10-31

Ge inte upp när studenterna visar motstånd. Vill du förbättra din undervisning måste du vara lite modig. Det menar Maria Weurlander som doktorerat om samspelet mellan lärarnas undervisning och studenternas lärande.

Indelningen av året i olika kurser som staplas på varandra har tyvärr inte mycket med mänskligt lärande att göra.

– Studenterna har sina egna föreställningar om undervisningen och har också skaffat sig egna strategier för att hantera vad de upplevt tidigare. Ändrar du i din undervisning så kan du därför möta motstånd till en början. Men om dina idéer är vetenskapligt förankrade så ska du inte ge upp för lätt, säger Maria Weurlander, pedagogisk utvecklare på ECE-skolan.

Även om hon disputerade på Karolinska Institutet delar hon i dag sin tid mellan KI och KTH. Vid båda lärosätena är det högskolepedagogiken som står i fokus.

– Jag har alltid fascinerats av det komplexa samspelet mellan undervisning och lärande. Min första aha-upplevelse kom under min första doktorandtid då jag upptäckte att studenterna inte lärde sig allt som jag faktiskt stod och sa till dem, säger hon med ett skratt.

Under arbetet med sin avhandling tog hon studenternas perspektiv under en kurs på läkarlinjen. Målet var att undersöka hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande. När hon bearbetade resultatet av observationer och intervjuer framträdde en bild av hur kontextualiserat lärandet är, berättar hon.

Saker bör komma i rätt ordning

Såväl presentationen av ämnet som kursdesign, uppgifter och övriga aktiviteter samspelar med varandra.

– Kursdesignen är viktig för lärande, rätt saker bör komma i rätt ordning. Även balansen mellan rena informationsgivande moment, som föreläsningar, och bearbetande moment där kunskapen används, säger Maria Weurlander.

Men redan inför en kursdesign är det viktig att vara medveten om det som kallas ”delayed understanding” eller fördröjd förståelse, menar hon.

– Det betyder att kunskapen inte behöver falla på plats under kursens gång. Utan det kan mycket väl ske längre fram, så långt fram som nästa år. Vår indelning av åren i olika kurser som staplas på varandra är egentligen väldigt artificiell och har tyvärr inte så mycket med mänskligt lärande att göra.

Något som har en betydelse för förståelsen är bearbetning, som sker till exempel vid problemlösning, diskussioner i mindre grupper eller när studenterna möter exempel ur verkligheten.

– När studenterna tvingas sätta ord på sina egna tankar sker en process som hjälper lärandet. Forskningslitteraturen visar också att ska någon lära sig på djupet, krävs en vilja och ett engagemang. Det skapas genom att hjälpa studenterna att förstå varför de ska tillägna sig en viss kunskap, säger Maria Weurlander.

Skräckexempel i avhandlingen

Därför det är bra med exempel eller problem ur verkligheten, något som också är ursprunget till populära metoder som problem- eller projektbaserat lärande.

– Fördelen med att ha en lärarledd bearbetningsprocess är att läraren får ta del av hur studenterna resonerar och kan ge återkoppling och styrning direkt.

Studenter hon intervjuat menade också att det hjälper förståelsen om de får chansen att först tänka till på egen hand.

– Där blir peer instruction en möjlig metod för att låta studenterna först läsa in sig för att sedan diskutera ett problem. Metoden ger också läraren en omedelbar återkoppling om vad studenterna upplever som svårt, säger Maria Weurlander.

Rätt använd är ingen undervisningsform fel, säger Maria Weurlander.
Rätt använd är ingen undervisningsform fel, säger Maria Weurlander.

Ingen undervisningsform är fel, betonar hon, men det gäller att använda de olika formerna på rätt sätt.

– En föreläsning där läraren bara håller en monolog ger problem och skapar ingen förståelse hos studenterna. Används föreläsningen däremot för att förklara och ge exempel kan det hjälpa förståelsen.

Hon tar upp ett skräckexempel ur en av de kurser hon följde inför avhandlingen, där studenterna hade sex olika föreläsningar på en dag, alla med olika lärare.

– Det finns ingen människa som kan ta in all den informationen. Den tid som läraren möter studenter ska användas till att ge en personlig beskrivning, en överblick och hjälpa till att ge en förståelse av vad som är relevant.

Examination kräver engagemang

En nyckelfaktor för att studenterna ska vilja lägga den tid och det engagemang som krävs är själva examinationen, menar hon.

– Så ska du förbättra något i din undervisning så se till att examinationerna sker på förståelse och tillämpning av kunskapen. Om vi fortsätter att examinera dem på kom-ihåg-kunskaper så lönar det sig aldrig för studenterna att uppnå en förståelse, säger Maria Weurlander.

Dagens teknik öppnar också för fler former av examination än bara stora salstentor.

– Själv planerar jag att använda digitala portföljer där lärarstudenterna samlar filmer, bilder, reflektioner, konkreta exempel på vad man gjort och rapporter under utbildningen. Där kan studenterna också se tillbaka på vad de lärt sig under åren och kan reflektera över det.

Text: Magnus Pahlén Trogen