Daniel Guhr och Eva Malmström
Internationella rådgivaren Daniel Guhr gav råd om hur KTH ska agera för att attrahera betalande studenter. (Foto: Christer Gummeson)

Avgiftsguru gav KTH raka besked

Publicerad 2010-06-11

Var vaksam med högriskländer. Och bygg upp ett lokalt antagningssystem för rekryteringen av utländska masterstudenter. Det förbättrar oddsen att lyckas när studieavgifterna för internationella studenter införs, menar internationelle rådgivaren Daniel Guhr.

Daniel Guhr är vd för Illuminate Consulting Group (ICG), San Francisco, och ger råd till universitet, stiftelser och myndigheter i frågor som rör strategisk utveckling. I veckan besökte han KTH och höll ett tvådagars-seminarium för akademiska ledare och administratörer om de kommande internationella studieavgifterna.

– Det kommer helt klart att ske en nedgång i antalet masterstudenter för KTH åren 2011-2013. Men det är inget som behöver vara för evigt eller vara förödande för er förutsatt att ni tar kontroll över er situation, sade Daniel Guhr.

För att upprätthålla kontrollen är det nödvändigt att inte satsa alla kort på vad Guhr kallade för högriskabla länder. För KTH: s del handlar det främst om Kina, Pakistan, Iran och Bangladesh. Den politiska och ekonomiska situationen i de länderna är känslig för små förändringar, vilket snabbt kan påverka studentmobiliteten.

– Plötsligt kan något hända som får stora konsekvenser för studentströmmarna ut från landet. Därför vore det ett strategiskt självmord att förlita sig alltför mycket på rekryteringen av studenter från högriskländer.

Guhrs råd är att KTH koncentrerar sina rekryteringsinsatser mot 3-4 länder varifrån man vill hämta merparten av sina masterstudenter. Därutöver bör man luta sig mot några ytterligare stödländer som kan balansera en eventuellt vikande studentström.

– Det gäller att vara vaksam för att kunna handla proaktivt och parera en situation när studentunderlagt snabbt minskar från någon region. Jag rekommenderar inget universitet att bygga en framtid där hälften av ens masterstudenter kommer från ett högriskland.

Bättre rapporteringssystem

I fallet Kina stannar dessutom alltfler kineser numera kvar i landet för att studera vid ett inhemskt universitet. Konkurrensen har därför hårdnat om de kinesiska studenter som pluggar utomlands, förklarade han.

Studieavgiftssituationen medför också att KTH bör förbättra sitt rapporteringssystem för de internationella studenternas prestationer. Det räcker inte med årliga rapporter, de ekonomiska uppgifterna bör uppdateras varje månad, om KTH ska kunna ha kontroll över sin situation, menade han.

Skapa ett lokalt antagningssystem för de internationella studenterna – det var ett annat råd som Daniel Guhr betonade starkt. Det nationella systemet som Verket för högskoleservice hanterar är alldeles för trögfotat och gör att man riskerar att tappa studenter, ansåg han.

– Studenterna är otåliga. Får de inte besked tillräckligt snabbt vänder de sig till ett annat konkurrerande lärosäte.

Om KTH går samman med några universitet kan man skapa ett skräddarsytt system som bättre svarar mot de egna behoven. I London finns det exempel på lokala antagningssystem som kontrollerar behörighet och ger antagnings- och stipendiebesked inom loppet av åtta veckor, vilket är snabbt nog, enligt Guhr.

Han underströk vikten av att vara tillräckligt förberedd för studieavgifterna och höll upp Tyskland som det varnande motexemplet. Tyskland införde studieavgifter i mitten av 2000-talet, men i dag är det endast 5 av 15 förbundsrepliker som använder sig av dem.

Flera tyska universitet var väldigt passiva när avgifterna infördes, de administrativa systemen tungfotade och informationen på lärosätenas hemsidor hade stora brister. Exempelvis var förvånansvärt liten del av informationen engelskspråkig. På några år skedde ett drastiskt tapp av internationella studenter.

”Sätt inte för låga avgifter”

Tysklandsexemplet visar också betydelsen av att arbeta medvetet med sitt rekryteringsvarumärke, sade Guhr, och drog en parallell till Danmark. Även här sjönk antalet internationella studenter när avgifterna infördes 2006. Flera universitet lyckades dock snabbt återhämta studentunderlaget, medan andra hade det svårare.

– Utfallen berodde helt och hållet på vilka åtgärder universiteten vidtog, vilka stipendieprogram som man knöt till sig och hur man lyckades marknadsföra dessa.

När det gäller frågan om vilken nivå man ska ha på själva avgifterna gäller det att inte vara för blygsam, betonade Guhr. Hos honom finns det inga tvivel om att internationella studenter har medel att betala med – ur egen ficka eller med stipendier.

– Vad ni än gör. Sätt inte för låga avgifter. Kom ihåg att de mest attraktiva universiteten i världen är också de som har de högsta studieavgifterna. Höga avgifter medför prestige. För KTH handlar det om att sätta rätt avgiftsnivå jämfört med era konkurrenter, som alltså tävlar om de studenter som ni också vill ha.

Nyckeln för framgång på den internationella studentmarknaden är att KTH tar konsekvenserna av att man är helt och hållet ansvarig för sin egen framtid, konstaterade Daniel Guhr.

– Att ta detta ansvar innebär att man ständigt måste ha kontrollen på de avgörande faktorerna: hur ser servicen ut för studenterna, hur blir de mottagna på institutionerna, hur ser kvaliteten ut på utbildningen? Går man i land med detta, väntar framgång.


Text: Christer Gummeson