Till innehåll på sidan

Annika samlar styrkan inom Transport

Annika Stensson Trigell
För att motivera forskarna att delta i plattformsarbetet måste vi kunna ge ett svar på frågan ”What´s in it for me?”, säger Annika Stensson Trigell. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2011-01-26

Framtidens fordon, transportsystem och flygsäkerhet är bara några exempel – på KTH finns spetskompetens inom i stort sett alla transportforskningens nyckelområden. Tillsammans kan forskningen bli ännu vassare. Den 2 februari anordnas KTH Transport Day där forskarna ska brainstorma kring nya samarbeten.

– Vi har en jättechans att göra något riktigt bra på transportområdet. Men det är viktigt att prioritera och lägga krut på de viktigaste forskningsfrågorna framöver. Vilka de är måste vi hjälpas åt att ta reda på, säger Annika Stensson Trigell, koordinator för KTH:s strategiska plattform för transportforskning.

Runt om på KTH finns kompetens i världsklass i hela kedjan från utveckling av komponenter, kommunikation, infrastruktur och system till policy- och attitydfrågor. Transportforskning finns i dag på alla skolor utom Bioteknikskolan. Drygt 100 personer, varav hälften doktorander, har hittills anmält sig till KTH Transport Day den 2 februari.

– Tanken är att lära känna varandra och öka informationsflödet mellan forskargrupperna. Genom att sätta den egna forskningen i relation till ett nytt och större sammanhang kan forskningen också åstadkomma större nytta, säger Annika Stensson Trigell.

Själv är hon professor i fordonsdynamik och verksam i två av de tvärvetenskapliga center som KTH deltar i; Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC) samt Center for ECO2 Vehicle Design, som har fokus på utveckling av miljövänliga och konkurrenskraftiga fordon. Hon är även ordförande för Fordonstekniskt centrum, CVER, som koordinerar samarbetet mellan Scania och KTH.

”Färre olyckor och mindre miljöpåverkan”

Annika Stensson Trigell sticker inte under stol med att plattformsarbetet är en stor utmaning.

– Nej, det handlar om att jobba med kulturförändring, sätt att arbeta och tänka. För att klara det krävs att vi förankrar och bygger tillhörighet. Och svarar på frågan ”What´s in it for me?”.

Ett av målen med KTH Transport Day är enligt henne att öka insikten hos forskarna om vilka de samhälleliga och industriella utmaningarna är på transportområdet – globalt europeiskt och nationellt. Framför allt vill man öka medvetenheten om vilka problem som behöver innovativa lösningar.

– Dessutom behöver vi lära oss mer om vilka hinder som finns för användning av ny teknik. I dag tar det ofta tjugo år från uppfinning till användning. Kan den tiden kortas skulle det innebära stora samhällsekonomiska vinster, exempelvis i form av färre olyckor och mindre miljöpåverkan, säger Annika Stensson Trigell.

Från bensinskatt till SL-kort

I ett antal miniföreläsningar under Transport Day kommer några problem och utmaningar att beskrivas. Strax innan lunch talar Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys, och hans kollega Maria Börjesson om hur resemönster kan påverkas, med utgångspunkt från Stockholmsregionen.

Jonas Eliasson är föreståndare för Centrum för Transportstudier, CTS, och har bland annat varit involverad i utformningen av Stockholms trängselavgifter och utredningar av Sveriges förutsättningar för höghastighetståg. Han konstaterar att dessa frågor engagerar de flesta han möter.

– Berättar jag på ett party vad jag arbetar med får jag prata trängselavgifter hela kvällen. Så är jag inte på diskussionshumör är det bättre att säga att vi utvecklar matematiska prognosmodeller, skrattar han.

Arbetet inkluderar både trafikanters värderingar och policyfrågor, liksom systemens påverkan på arbetsmarknad, miljö och bostäder. Studierna kan handla om allt från frågor som rör bensinskatt och månadskort till väg- och järnvägsbyggen som underlag till politiker, tjänstemän och andra beslutsfattare.

Transportplattformen kan stärka forskningen inom CTS på flera sätt, tror Jonas Eliasson. Det är bra att få bättre kontakt med den tekniska utvecklingen på detaljerad nivå, exempelvis vad som ligger i pipeline kring framtidens fordon.

– Och fordonsforskningen i sin tur mår väl av att arbeta ännu tätare med oss kring hur man får fordonen kommersiellt gångbara, säger han.

Gps inom flygtrafik

Pernilla Ulfvengren forskar inom industriell arbetsvetenskap på institutionen för Industriell ekonomi och organisation. Hennes specialområde är säkerhetsfrågor inom flyget. Forskningen rör allt från utformning av instrumentpaneler och varningssystem, till hur piloter och operatörer ska hantera tekniken, samt organisation och automationsfrågor.

– Plattformen skapar möjligheter. Jag har nog inte sett mig som transportforskare tidigare men det gör jag nu. Det är generellt sett viktigt för alla forskare att synas i större sammanhang, och det finns behov av tvärvetenskapliga kopplingar och infrastrukturer, säger hon.

Det som gör flyget så spännande, enligt Pernilla Ulfvengren, är det handlar om stora och komplexa system med många människor och avancerad teknik. Om något blir fel får det stora konsekvenser.

Hon berättar att vi till följd av bland annat framsteg i gps–tekniken kommer att få se en revolutionerande förändring av flygtrafikledningen.

– Flygtrafiken uppskattas därmed kunna fördubblas till 2030, vilket i sin tur innebär mycket stora systemförändringar.

Inom ramen för ett EU–projekt studerar hennes forskargrupp hur dessa förändringar kan hanteras ur säkerhetsperspektiv. Tillsammans med Arlanda och SAS bygger de en mini–modell av de stora förändringar som kommer att ske.

– Men vi kan inte helt förlita oss på tekniken. Den måste anpassas till våra begränsningar och de mänskliga faktorerna, det är vad vi studerar, säger Pernilla Ulfvengren och tillägger att hon redan fått nya forskarkontakter inom plattformen som kan komma till nytta både i detta och andra projekt.


Text: Susanne Rosén

Transportforskning – Transport Day

På KTH finns kompetens inom till exempel fordons- och järnvägsteknik, flygteknik, vägteknik, brobyggnad, alternativa drivmedel, trafikteknik och intelligenta transportsystem, transportpolitik och transportekonomi, hållbara transport- och stadssystem samt människa-tekniksystem inom flyg och andra transportslag.

Under KTH Transport Day presenteras strategin som arbetats fram för transportplattformen av ett 40-tal forskare under 2010. Utöver miniföreläsningarna anordnas en posterutställning, workshops och middag, dessutom utdelas ett pris till bästa poster.