Mikael Ersson använder erfarenheter från sin tid som student för att utveckla undervisningen. (Foto: Camilla Cherry)

Alla ska med på banan

Publicerad 2016-11-17

Hur ska man undervisa i svårbegripliga ämnen? Att hålla ett lagom lågt tempo och nappa på studenternas idéer har varit framgångsformeln för Mikael Ersson. Nu får han KTH:s pedagogiska pris för sina innovativa och kreativa metoder.

– Jag blev jätteglad. Det känns fantastiskt att få ett pris för något man brinner för och kämpat med så mycket, säger Mikael Ersson , biträdande lektor och lärare inom materialdesign och maskinteknik.

Han undervisar bland annat om flöden av energi, värme och materia i kursen Transportfenomen, ett ämne som han själv tyckte var mycket svårt under sin första tid som KTH-student.

– Jag har försökt plocka godbitarna från det jag upplevde under utbildningen. Fokus ligger på övningar i stället för föreläsningar. Jag använder nästan aldrig powerpoint-bilder utan står hellre framme vid tavlan och ritar och förklarar.

Den pedagogiska utmaningen handlar mycket om att inte gå för fort fram, han anpassar undervisningstakten för att se till att alla kan vara med på banan.

Långsammare tempo

Mikael Ersson har fördubblat kurstiden till att sträcka sig över en hel termin. Det är mycket att lära ut och han vill undvika korvstoppning. Studenterna är nöjda med tempot och presterar bättre på tentorna än tidigare.

– Det är oerhört roligt när man får ett flow i undervisningen. Studentkontakten är det bästa i det här jobbet och man blir hela tiden överraskad av hur mycket de klarar av.

Ett uppskattat inslag är filmklipp som studenterna producerar, som illustrerar vardagliga transportfenomen, exempelvis hur sockret i kaffet löses upp när man rör med en sked. Idén kommer från studenterna själva, filmerna publiceras på nätet för att inspirera och öka kunskapen. Även andra årskurser har tagit efter.

I samma anda har Mikael Ersson byggt ett vattenmodell-labb där studenter kan testa fysiska modeller, tillverkade med hjälp av en 3D-printer, för en djupare förståelse av datorsimuleringar och flödesteorier.

– Jag tror att alla människor har intuition som säger hur det fungerar med flöden. I labbet blir det visuellt enkelt att förstå processerna.

Vill förbättra kursmaterial

Laborationerna är frivilliga, men Mikael Ersson skulle gärna införa ett labbmoment där alla studenter kunde delta. Sedan hans egen tid som student har antalet laborationer minskat.

– Det är synd. Man lär sig på olika sätt, en del gillar att läsa böcker, andra jobbar hellre med händerna. Jag tycker att vi ska ge möjlighet för alla lärostilar.

Även om han är nöjd med resultatet av sin undervisning – studenterna håller en högre nivå jämfört med när han började med kursen – finns det utrymme för förbättringar.

Han skulle vilja ersätta nuvarande kurslitteratur med egenproducerat material, mer inriktat kring kursens viktiga delar, med roligare exempel och ett innehåll som studenterna efterfrågat. Han vill även utöka kursmaterial på nätet, med fler filmade föreläsningar och laborationer.

Men det viktigaste är att behålla ett engagemang för studenternas behov.

– Det gäller att hela tiden komma in i klassrummet med fräscha ögon och inte glömma bort hur det var när man själv pluggade och vilka saker man tyckte var svåra att förstå.

Text: Christer Gummeson

Prismotivering:

  • Mikael Ersson tilldelas KTH:s pedagogiska pris 2016 för sitt innovativa och kreativa arbete med att aktivera och engagera studenterna i deras lärande i kurser som studenterna tidigare upplevde som svårförståeliga och tråkiga. Mikael Ersson är verksam som lärare inom materialdesignprogrammet och maskinteknikprogrammet där han fört in sin stora passion for transportfenomen i undervisningen.
  • Ett exempel på detta är seminariemoment i kursen Transportfenomen där han stimulerat deltagarna att spela in filmer och lagga upp på Youtube for att förklara ämnet for andra. Ett annat ar det vattenmodellaboratorium som han byggt for kursen Verktygslåda for simulering och modellering. I detta laboratorium finns modeller av olika reaktionskärl och en 3D-printer som kan användas for att tillverka olika delar till vattenmodellförsök. Exempelvis så kan studenterna med matematiska modeller studera hur olika geometrier på dysor som används för injektion av gas i en vätska påverkar bubbelbildning, strömningsbilden mm. Därefter så kan de mest lovande dysgeometrierna tillverkas i 3D-printern och slutligen kan försök med vattenmodellering göras for att testa de nya dysorna. Denna utveckling har på ett avgörande satt stimulerat studenterna till djupare förståelse inom området transportfenomen.

Läs mer om pedagogiska priset