Till innehåll på sidan
Grundstenen är belägen på nedersta planet på Lindstedtsvägen 25, där Matematikinstitutionen huserar. (Foto: Christer Gummeson)

100 år sedan byggstarten för KTH:s campus

Publicerad 2014-05-15

– Må nya, friska andliga krafter vakna till liv i det nya hemmet!
Med de orden lyckönskade utbildningsministern Karl Gustaf Westman byggstarten av KTH:s campus. Den 20 maj är det 100 år sedan grundstenen lades.

Anders Houltz, teknikhistoriker

”Grundstenen lades den 20/5 1914” står det på en mittpelare i bottenvåningen på Lindstedtsvägen 25. Det var här statsrådet Karl Gustaf Westman för snart exakt 100 år sedan kungjorde sina förhoppningar för Tekniska högskolans nybyggnation.

Framför allt hoppades han att Sverige med en modernare högskola skulle kunna ”befästa en gynnsam ställning i den aldrig vilande ekonomiska tävlingskamp, som /… /fortgår folken emellan”.

– Det är ingen överdrift att betrakta grundstenen som en symbolhandling i Sveriges moderna industrialisering. Den visar att man tillmätte mycket stor vikt vid ingenjörskonst och teknisk expertis för nationens framgång, säger teknikhistorikern Anders Houltz, verksam vid Blekinge Tekniska högskola.

Att man överhuvudtaget anlade en grundsten markerar att byggstarten var en stor nationell händelse, konstaterar han. Planeringen för högskolans nya lokaler hade pågått i över ett decennium.

I bakgrunden fanns ett skriande behov av högutbildad arbetskraft för en industrination på frammarsch. Företag som Alfa Laval, LM Ericsson och SKF hade aldrig kunnat växa till Sveriges industriella ryggrad utan ingenjörerna från KTH, enligt Anders Houltz.

– Bygget av ett nytt stort campus innebär en väldig uppskalning av den tekniska högskoleutbildningen. Det var en stor strategisk satsning som skulle täcka hela landets behov.

Beslutet om ett campus på Norra Djurgården togs av riksdagen efter att Tekniska högskolan vuxit ur sina lokaler vid Drottninggatan. Arkitekten Erik Lallerstedt vann uppdraget att utforma området, som var dåtidens största byggnadsprojekt i Sverige.

Byggnaderna väckte inte bara omgivningens beundran för sin arkitektur. Forskningslaboratorierna som inrymdes i lokalerna var i världsklass, enligt Anders Houltz. Tre år efter att grundstenen lagts invigdes de första byggnaderna 19 oktober 1917.

– Man kan säga att det blev en väldigt vältajmad satsning. När första världskriget ett år senare tog slut stod Sverige väl rustat för att kunna växa som industrination, säger Anders Houltz.

Grundstenen markerar också platsen för en hermetiskt tillsluten tidskapsel. Kapseln är inmurad under stenen och innehåller byggnadsritningar, KTH-historik och vyer över Stockholm från tidigt 1900-tal.

Text: Christer Gummeson