”Lärare ska använda sitt bästa språk”

Ny policy höjer språklig medvetenhet på KTH

Språkpolicy
Publicerad 2009-10-20

Både svenskan och engelskan bör ha hög status på KTH. Lärare ska få undervisa på det språk de behärskar bäst och studenterna borde kunna kommunicera sina kunskaper på båda språken. Så ser tankegångarna ut bakom KTH:s nya språkpolicy.

Viggo Kann
Viggo Kann tar fram en språkpolicy för KTH.

Gruppen som arbetar med den nya policyn har bland andra haft Olle Josephson, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet och Språkrådets förre föreståndare, som inspiratör. Olle Josephson pekar på flera problem med att använda engelska i för hög utsträckning inom undervisning och forskning.

– Ett problem han talar om är vad som kallas för domänförlust. Det är när användningen av engelska går så långt att det inte längre finns svenska termer för våra ämnen. Dessutom är det lättare för de flesta studenter att lära sig saker på det egna språket. Det är effektivare för lärandeprocessen, säger Viggo Kann, professor i teoretisk datalogi och en av dem som arbetar med den nya språkpolicyn.

Ett annat problem berör studenter från andra språkgrupper som har lärt sig svenska bra, men som inte behärskar engelska så väl. För dem är det naturligtvis svårt med undervisning på engelska, betonar Viggo Kann.

Enligt den nya språklagen som trädde i kraft vid halvårsskiftet är det universitetens ansvar att se till att det finns en svensk terminologi. Samtidigt finns det många forskare och lärare på KTH som inte har svenska som modersmål.

En ledstjärna för Viggo Kann och hans kollegor i språkpolicygruppen är att man ska kunna undervisa på det språk man behärskar bäst. För att underlätta detta föreslår gruppen att man tar bort kravet att undervisningen i de tidiga årskurserna ska vara enbart på svenska.

Masterprogram på svenska

– Lärarna ska kunna använda sitt bästa språk i undervisningen. Men det ska finnas inslag av både svenska och engelska i varje kurs. Dessutom förslår vi att även kurser i masterprogrammen får vara på svenska. Det ökar möjligheterna till högkvalitativ undervisning. Risken är annars att vi får engelska som ett högspråk och svenska som ett lågspråk, säger Viggo Kann.

Gruppen föreslår även att alla avhandlingar som är på engelska ska ha en sammanfattning på svenska, och vice versa.

Huvudsyftet med den nya språkpolicyn, som ska presenteras för fakultetsnämnden i slutet av oktober, är att höja den språkliga medvetenheten på KTH. Det är viktigt att både lärare och studenter kommer till insikt om att studenterna inte är på KTH enbart för att tillgodogöra sig ämneskunskaperna, menar Viggo Kann.

Man behöver också kunna kommunicera sina kunskaper, både på svenska och på engelska. Parallellspråkighet är ett nyckelbegrepp. Både KTH och studenterna har allt att vinna på ett tydligare och mer utvecklat språkbruk, poängterar han.

– Om vi skulle uttrycka oss bättre skulle vi sannolikt få bättre genomslag i medierna. Dessutom skulle vi underlätta kommunikationen med studenterna genom att uttrycka oss tydligare. Studenter klagar ofta på otydliga formuleringar av uppgifterna vid examinationer.

Trend i Norden

Viggo Kann berättar att det har varit något av en trend i universitetsvärlden på senare år att ta fram språkstrategier, både i Sverige och i övriga Norden. Själv var han på internat i Finland i våras där de nordiska universiteten träffades och diskuterade språkpolicyfrågor. Vad som bland annat kom fram är att de olika nordiska länderna inte har samma förutsättningar och krav.

– I Finland är alla universitet tvungna att skriva språkpolicydokument. Här i Sverige uttrycker Högskoleverket det mer i termer av att det vore önskvärt om de svenska universiteten gjorde det. Fast samtidigt står det i förarbetena till den nya språklagen att universiteten bör ta fram språkpolicydokument, säger Viggo Kann.

I arbetet med den nya språkpolicyn har gruppen vid KTH även samarbetat med andra svenska universitet.

– Vi bjöd in en professor från Uppsala universitet som berättade om hur de hade gått tillväga när de tog fram sin policy. Det är den policy vi har utgått ifrån. Vi har även tittat på Lunds och Göteborgs språkpolicydokument och lånat tankar från dem. Den nya språklagen har också varit ledande för vårt arbete. Sedan har vi anpassat det efter förhållandena här på KTH, säger Viggo Kann.

Den rapport som nu läggs fram i fakultetsnämnden är bara det första steget i arbetet.

– Vi betraktar det här som en flerstegsprocess där vi först lägger fram ett policydokument som man förhoppningsvis beslutar om ganska snart. Sedan jobbar vi vidare med ett åtgärdspaket.

Viggo Kann kom in på språkvårdsfrågor genom att han sysslar med språkteknologi. I våras fick han som förste icke-humanist språkvetaren Erik Wellanders pris för språkvård.

– Jag läste ju hans böcker som barn så det är väldigt hedrande, säger Viggo Kann.


Text: Håkan Soold. Illustration: Ida Björs.