Klimatkurs i Arktis inspirerade studenter

Publicerad 2012-08-21

”Fantastiskt”, ”toppar allt”, ”har förändrat mitt sätt att tänka”. KTH-studenten Anna Svensson och Dariusz Hareza från Illinois är mer än entusiastiska efter sommarkursen om klimatförändringarna i Arktis. Kursen, som delvis hölls på Svalbard, var ett pilotprojekt i samarbetet med University of Illinois.

När KTH och University of Illinois Urbana Champaign, UIUC, för första gången anordnade en gemensam sommarkurs gjordes en rejäl satsning. Nio dagars fältstudier på Svalbard ingick i den månadslånga kursen.

– Varför jag sökte? Men herregud, att få åka till Arktis, bara känslan! Och vilken erfarenhet att ha med sig, säger Anna Svensson, som studerar design- och produktutveckling på KTH.

Dariusz Hareza som läser kemi och biokemi på UIUC, hade helt andra planer för sommaren när han fick höra talas om Arktiskursen.

– Jag hade tänkt åka till Sydafrika och studera under sommaren. Men när jag fick tips om den här kursen glömde jag helt bort Sydafrika och hoppade på det här direkt, berättar han.

För hans del var det heller inte bara vistelsen på Svalbard som lockade utan också möjligheten att komma till Sverige.

– Min familj kommer från Polen och historiskt finns det ju starka band mellan Polen och Sverige. Så jag har länge varit intresserad av att lära känna er land, förklarar Dariusz Hareza.

Nya energikällor

Klimatkursen är ett av de första konkreta projekten i det samarbete mellan KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och UIUC som inleddes förra året. Arktis föreslogs redan på ett tidigt stadium som ett intressant ämnesområde för gemensamma satsningar.

– Arktis har hamnat i fokus för ett ökat internationellt intresse till följd av klimatförändringarna. Om norra ishavet blir isfritt under sommartid öppnas ju nya möjligheter att utvinna energiresurser i området, påpekar Dag Avango från KTH:s avdelning för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.

Dag Avango ledde och utformade sommarkursen tillsammans med två kollegor från Illinois, Bruce Fouke, professor i geologi och Mark Safstrom, lektor i germanska språk och litteratur.

De första tre kursveckorna var förlagda till KTH med föreläsningar om Arktis historia, ekonomi och geopolitik. Studenterna från Illinois erbjöds också en veckas introduktionskurs om Nordens historia och kultur innan Arktiskursen startade.

Bruce Fouke, som bland annat samarbetar med en av de främsta svenska polarforskarna Martin Jacobson, var huvudansvarig för den naturvetenskapliga delen av kursen. Dag Avango bidrog med föreläsningar om Sveriges kolonisering av Arktis, valfångst, naturtillgångar och forskningens roll i kampen om Arktis.

Mark Safstrom, som har svenskt påbrå och undervisar i svenska och litteraturkunskap på UIUC, svarade för litteraturdelen som speglade synen på Arktis genom olika tidsepokers reseskildringar, sagor och myter.

– 1000 år av reseskildringar alltså. Vi ville ge studenterna en bred bild av hur Arktis skildrats så vi började helt enkelt med vikingarnas berättelser, förklarar Mark Safstrom.

”Förändrat mitt sätt att tänka”

Programmet på Svalbard omfattade flera exkursioner, bland annat en heldagsvandring över en glaciär och ett besök på en strand täckt av fossiler. Men som helhet var kursen mindre naturvetenskapligt inriktad än Dariusz Hareza hade väntat sig.

Fokus låg i stället på att förklara de nuvarande förändringarna utifrån ett långt tidsperspektiv, förklarar Dag Avango.

– Frågan är hur vi kan använda erfarenheterna från tidigare perioder av ökat intresse för naturresurser och geo-politik i Arktis för att hantera dagens situation. Och vilka strategier de olika intressenterna i Arktis har för att möta förändringarna, säger Dag Avango.

På Svalbard fick studenterna vid sidan om exkursioner och lektioner också träffa företrädare för olika aktörer i området, bland annat den norska guvernören för Svalbard, representanter för turistnäringen och för norska respektive ryska gruvföretag.

– Jag har lärt mig så mycket om samhället. Det har förändrat mitt sätt att tänka, gjort att jag reflekterar över allt jag ser på ett annat sätt. Frågar mig, till exempel, varför den här staden ligger just här, vem som har betalat för det här huset och varför, säger Dariusz Hareza.

Öka medvetenhet om klimatförändringen

Sammanlagt 31 studenter deltog i kursen, 17 från Illinois, 14 från KTH och andra svenska universitet. Tillbaka på KTH avrundades kursen med några dagar av presentationer och genomgångar.

– Det har varit fantastiskt häftigt – både själva kursen, med litteraturen, historien, att se hur politik, ekonomi och allt hänger ihop, och atmosfären på Svalbard. Förberedelserna här hemma gjorde att förväntningarna bara växte. Och när man väl kom dit – det toppade ju allt, summerar Anna Svensson.

KTH:s avdelning för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö har bedrivit forskning om Arktis i flera år. Men vare sig KTH eller UIUC har tidigare anordnat någon liknande kurs i ett arktiskt område. Att genomföra en helt ny kurs med de speciella förutsättningar som en vistelse i Arktis innebär, kräver hårt arbete, konstaterar Dag Avango och Mark Safstrom.

Men de räknar med att få fortsatt användning för det jobb de lagt ner. Dels finns planer på ett gemensamt forskningsprojekt, dels hoppas de få möjlighet att ge kursen fler gånger.

– Det bästa med det här är att vi verkligen fått ett tillfälle att komma ut med kunskap och öka medvetenheten bland framtida ingenjörer om vad klimatförändringen innebär. Och får vi finansiering till en ny kurs kommer den att bli ännu bättre, säger Dag Avango.

Text: Ursula Stigzelius

Till sidans topp