Unik miljöforskning på Sjöstadsverket

Inne i en ombyggd förtjockare på Henriksdalsbergets västsida bubblar det i ett grått aluminiumkärl. En grupp exjobbare och forskare studerar mätvärden på en övervakningspanel intill. Här pågår försök med deammonifikation, en metod för kvävereduktion med hjälp av bakterier.

En bit därifrån, nedsänkt i en av förtjockarens torrlagda bassänger, skvallrar en blå rörkonstruktion om ett nyligen avslutat forskningsprojekt. Här har ett sydafrikanskt team, i samarbete med ett svenskt konsultföretag, testat en ny metod för att minska energiförbrukningen vid slampumpning

– De sydafrikanska forskarna hade besökt Sjöstadsverket tidigare och insåg att det inte fanns någon annan anläggning i världen där de kunde få lika bra förutsättningar för sina tester. Så man skeppade en hel container med utrustning ända hit, berättar Christian Baresel från IVL, en av de ansvariga forskarna på Sjöstadsverket.

Verket anlades ursprungligen som experimentanläggning inför bygget av ett spetsteknikreningsverk till det nya bostadsområdet vid Hammarby sjö. Under sommar-OS 2004 skulle Stockholm passa på att visa upp allt vad Sverige förmådde av miljövänlig teknik i OS-byn Sjöstaden.

Välutrustad pilotanläggning

Men Stockholm förlorade kampen om sommarspelen och planerna på ett nytt reningsverk skrinlades. Kvar fanns den välutrustade pilotanläggningen på Henriksdalsberget. I dag ägs Sjöstadsverket av KTH och IVL och och styrs genom en FoU-styrelse med representanter från universitet, institut, reningsverk och miljöteknikföretag.

Gunnel Dalhammar, professor emerita i mikrobiologi på KTH, är en av dem som upptäckt vilka möjligheter som anläggningen erbjuder – för både forskning och utbildning. Hennes forskargrupp har i flera år haft en kurs i vattenreningens mikrobiologi förlagd till Sjöstadsverken. Här har labbgrupperna kunnat pröva olika processer på ett sätt som inte är möjligt i ett vanligt reningsverk konstaterar Gunnel Dalhammar.

– Sjöstadsverket är tillräckligt stort för att vara en bra pilotanläggning och tillräckligt litet för att man inte ska drunkna i verksamheten. Det är en jättebra modell.

Mikrobiologskursen leds i dag av forskaren Karin Larsdotter som också kommer att använda Sjöstadsverket för forskning om vattenrening med hjälp av alger, ett projekt som just är på ingång.

Processerna i Sjöstadsverket kan förhållandevis enkelt förändras beroende på vilka experiment som ska utföras. En fördel är också att allt vatten som passerar här leds vidare till Henriksdal. Det är alltså tämligen riskfritt att misslyckas med ett experiment.

Olika behandlingstekniker

Elzbieta Plaza, professor i VA-teknik på KTH och hennes grupp har sin forskning och utbildningsverksamhet här. Under ledning av Jozef Tela driver forskargruppen bland annat projektet om deammonifikation, en metod som KTH har forskat på sedan 1999.

– Våra försök har lett till den första fullskaleanläggningen i Skandinavien, i Himmerfjärdsverket söder om Södertälje. Men här i Sjöstadsverket fortsätter vi att samla kunskap om metoden, vi studerar bland annat hur bakterierna påverkas av temperaturförändringar, förklarar Elzbieta Plaza.

Sjöstadsverket rymmer flera parallella linjer med olika behandlingstekniker – alla tillräckligt stora för att imitera förhållandena i verkliga reningsverk och för att koppla in nya försök. I dag används tre av de ursprungliga linjerna sam tre nyinstallerade behandlingslinjer.

En linje är uppbyggd som ett konventionellt modernt reningsverk, en annan består av en kompakt MembranBio Reaktor (MBR) för rening av avloppsvatten. Målet är att få ut ett vatten som är så rent att det är återanvändningsbart.

– Vi har till och med en doktorand, i samarbete med Lunds Tekniska Högskola, som jobbar med att rena avloppsvatten till dricksvattenkvalitet, ett projekt som finansieras av Unesco, berättar Elzbieta Plaza.

”Fler får plats”

Utanför byggnaden står en anaerob reaktor som kan omvandla avloppsvatten direkt till biogas. Ett projekt för effektivisering av biogasproduktion pågår.

Ett annat pågående projekt handlar om borttagning av läkemedelsrester och på gång är, bland annat ett projekt för vattenrening med hjälp av magnetiska nanopartiklar. Dessutom kommer flera hundra besökare hit varje år för att studera svensk vattenreningsteknik.

Men Christian Baresel tycker ändå att anläggningen är underutnyttjad. Han skulle önska att fler forskare kom hit och undersökte möjligheterna.

– Sjöstadsverket ska vara en plattform för kunskapsutbyte och samarbete mellan företag, experter/forskare och kommunala VA-verk. Många forskare säger att ’avloppsvattenrening vad har vi med det att göra?’. Men faktum är att vattenrening inkluderar väldigt många olika forskningsområden, till exempel klassisk processteknik, energiteknik, kemi- och polymerteknik och bioteknologi.

Läs mer på Sjöstadsverkets hemsida