Träff på ABB inspirerar doktorander

Pia Grahn, doktorand på EES-skolan
Publicerad 2010-10-18

När ABB bjuder in några av landets elkraftsdoktorander är det de själva som får stå i fokus. Även om företaget vill visa upp sin egen verksamhet så är det lika viktigt att låta doktoranderna möta varandra.

För andra året i rad bjuder ABB in doktorander i elkraftteknik från KTH, Uppsala universitet och Chalmers. Förra årets besök gjordes vid företagets anläggning i Ludvika medan Västerås tog emot årets besökare.

– Dels vill vi att de ska få träffa varandra, det finns nämligen inte så många mötesplattformar för dessa doktorander i dag. Dels vill vi presentera ABB, för att sätta deras forskning i ett industriperspektiv. Vi vill hjälpa dem att lyfta blicken och se sin forskning i ett större sammanhang, säger Helena Malmqvist, ansvarig för att samordna ABB:s externa forskning i Sverige.

De närmare 50 doktoranderna erbjöds ett späckat tvådagarsprogram vid ABB:s forskningsenhet (Corporate Research) och enheten för kraftöverföring (Grid Systems). I programmet fanns även plats för en av doktoranderna, Bin Ma från Chalmers, att göra en djupare presentation av sitt arbete.

– Under besöket visade vi hur vår forskningsstruktur ser ut och fungerar, och gav en bild av hur det är att arbeta inom ABB. Allt för att fördjupa deras kunskap om industrin, och visa att det faktiskt pågår forskning utanför akademin, säger Helena Malmqvist.

Dra nytta av andras kunskap

Doktoranderna valdes ut tillsammans med professorer på de lärosäten som ABB redan samarbetar med eller önskar samarbeta med i framtiden. Gemensamt för dem alla är att de arbetar inom elkraftsteknik.

– Vi gör inte detta primärt ur rekryteringssyfte utan främst för att få visa upp ABB och bidra till ett nätverk mellan doktoranderna. Och för att öka deras förståelse för hur deras forskning passar in i omvärlden.

Pia Grahn är doktorand vid Skolan för elektro- och systemteknik och en av dem som besökte Västerås. Hon började sin doktorandtjänst vid KTH i somras och har tjänstledigt från sin anställning inom Fortum Distribution.

– Det var väldigt intressant och lärorikt att se hur de arbetar på ett företag som var nytt för mig. Mitt mål var dels att få veta mer om de projekt som pågår vid Norra Djurgårdsstaden. Dels ville jag träffa doktoranderna från Uppsala och Göteborg för att höra mer om vad de arbetar med, säger hon.

Norra Djurgårdsstaden planeras bli en stadsdel med ytterst låg energianvändning och låga koldioxidutsläpp där ABB är en av huvudaktörerna.

– Mitt eget forskningsområde är användningen av elbilar. Och eftersom jag kom i gång först nu i somras, hoppas jag kunna dra nytta av de andra doktorandernas kunskap så småningom, säger hon.

Väl etablerade samarbeten

Inbjuden var också Naveed Ur Rehman Malik, som forskar om vindkraftgeneratorer vid Skolan för elektro- och systemteknik. Han har redan i dag ett forskningssamarbete med ABB.

– Företaget har bidragit bland annat med labbmaterial till min forskning. Och en av anledningarna till att jag valde att studera vid KTH var de goda kontakterna som universitetet har med industrin. Det vore också intressant att göra fler liknande besök hos andra företag, säger han.

ABB har i dag ett flertal väl etablerade samarbeten med KTH. Bland annat inom det elkrafttekniska utvecklingsprogrammet Elektra som finansierar doktorander på KTH. Samt i kompetenscentrumet för Elkraftteknik (EKC2).

– Vi är också en av huvudaktörerna i EIT KIC Innoenergy tillsammans med KTH, Vattenfall och Uppsala universitet. Vi har stora produktionsenheter som behöver samarbeten med högskolan, inte minst ur rekryteringssyfte. Annars kan vi få problem att ha kvar produktionen i Sverige, säger Helena Malmqvist.


Text: Magnus Trogen

Taggad som: ,
KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.