Teknologerna i Lund tar fler poäng
Introduktionsprogrammet Samverkansinlärning drar upp studenternas prestationer ordentligt i Lund. Under ett läsår tar programmets studenter 12 poäng mer än andra på Lunds tekniska högskola (LTH).
LTH:s höga genomströmning är en viktig orsak till att man toppar Uranks rankinglista över landets bästa tekniska lärosäten. Och en bidragande orsak till Lunds resultat på den punkten är introduktionsprogrammet Samverkansinlärning (SI).
– Mycket talar för det. Våra utvärderingar visar att ju fler SI-möten man deltar på, desto bättre presterar man. Och alla studenter, oavsett tidigare gymnasiebetyg, förbättrar sina prestationer. De som haft låga gymnasiebetyg och gått SI presterar nästintill lika bra som studenter med höga betyg som inte gått SI. Det talar för att det är SI som kan vara den avgörande faktorn och inte vilket slutbetyg man hade i gymnasiet, säger Leif Bryngfors, som hämtade hem metoden från USA till Lund i mitten på 1990-talet.
Grundidén för Samverkansinlärning är enkel: Under ledning av en äldre student diskuterar studenter i grupper det man inte riktigt förstår under sin pågående kurs. Gemensamt söker man svaren men lär sig framför allt effektiva studiemetoder. Studenterna lär sig hur man ska lära sig mer.
– SI-kurserna sätts framför allt in för nybörjarstudenter i kurser som är erkänt svåra. De lär sig metoder för att studera på högskolenivå, vilket ju är en helt annan sak än att plugga i gymnasiet, säger Leif Bryngfors.
Utvärderingarna av SI pekar på stora framgångar. Både kursresultat och poängprestationer är avsevärt bättre för SI-deltagare jämfört med andra. Ungefär 8 av 10 studenter som också deltar på SI-möten klarar LTH:s mål om minst 40 poäng under första läsåret. Bland övriga studenter är det endast 5 av 10 som klarar samma mål. I genomsnitt tar SI-deltagarna 12 fler poäng under sitt första är på LTH.
– Det har visat sig att effekten från SI-deltagandet ”spiller över” på prestationerna för hela programmet. SI hjälper studenterna att bli strukturerade, självständiga, ansvarskännande och att klara av sina studier i samverkan med varandra. Vilket bevisligen ger en effekt för hela studiesituationen, säger Leif Bryngfors.
Hela Lund använder SI
Samverkansinlärning (Supplemental Instruction) introducerades på Lantmäteriprogrammet 1993. Syftet var att förbättra studenternas resultat och minska avhoppen. I dag används SI på alla program på Lunds tekniska högskola och även på samtliga kurser vid Humanistiska fakulteten i Lund. Det finns även några kurser på fakulteterna för Samhällsvetenskap och Naturvetenskap som är med.
Deltagandet är frivilligt och sker i pass om 2 timmar en gång i veckan. Utformningen styrs helt av studenternas behov. SI-ledaren, som är en äldre student, frågar helt enkelt vad studenterna vill ta upp för fråga och sätter sedan igång en diskussion:
– Ofta är det något begrepp, ett tal eller andra centrala delar som studenterna fastnat på vid den senaste föreläsningen och som de därför vill veta mer om. Tillsammans i gruppen börjar man bena ut problemet och söker gemensamt efter metoder som kan ge svaren man är ute efter, säger Leif Bryngfors.
SI-mötena är inte betygsgrundande, vilket är en avgörande del för att de ska lyckas. Även det faktum att SI-ledaren själv är student är en viktig del i succékonceptet, menar Leif Bryngfors.
– Det blir en helt öppen dialog på träffarna och studenterna vågar att ställa alla, som de själva uttrycker det, dumma frågor om sina studier. SI-ledaren kan känna in sig i deras situation och blir en brygga över till den ordinarie läraren. Som äldre student kan de också lära de nya studenterna hur de ska ställa fördjupade frågor till läraren.
Mellan 50 och 60 procent av förstaårsstudenterna på LTH deltar i SI-möten. Som helhet har gruppen ungefär samma betygsgenomsnitt som andra teknologer.
– SI är inte stödkurs för de svaga eller en spetskurs för de starka, det är en kurs för alla studenter. Det är i själva verket en av poängerna – att det är en heterogen studentgrupp. De duktiga studenterna tvingas formulera sina kunskaper under mötena och lär därmed både sig själva och de andra något mer.
Flera svenska lärosäten nappade
Några år efter att Lund introducerat SI började man också sprida metoden till andra högskolor. Efter en nordisk konferens år 1995 nappade flera lärosäten. SI är i dag spritt på ett antal lärosäten och gymnasieskolor runt om i Sverige. På KTH har metoden använts av flera skolor.
SCI-skolan har de senaste sex åren tillämpat SI för tre av sina utbildningsprogram. Kurserna har uppskattats av både lärare och studenter och kommer att utökas till flera program nästa år.
– SI främjar inlärning, mognad och intresse för ämnet. Många av de studenter som deltagit fortsätter på egen hand att studera tillsammans enligt samma metod, vilket är syftet. Statistiken visar att de som deltar får högre betyg än andra studenter, säger Karin Blom som tillsammans med Ann Gustavsson är mentor för SI-verksamheten på SCI-skolan.
Båda två är starka förespråkare för att flera program och skolor på KTH borde använda SI:
– Absolut. Tveklöst borde så många som möjligt använda metoden. Den har funnits på flera håll på KTH genom åren, men kanske tappat i popularitet den senaste tiden. Det är ju bland annat en fråga om resurser. För oss kostar det runt 70 000 kronor att driva en kursomgång: löner till SI-ledare, lokalkostnader och den tid som används av anställda, säger Karin Blom.
I förstudien till KTH:s akademiska resurscentrum (ARC), finns ett förslag om att främja användningen av Supplemental Instruction:
– ARC skulle i sådan falla kunna stötta användningen av SI, men det skulle fortfarande drivas av skolorna. Jag tycker att metoden är bra och fungerar som det är tänkt. Om man ska kunna sprida SI på KTH handlar det om att hitta engagerade personer som kan hålla igång och driva verksamheten inom utbildningarnas ram, säger Marie Magnell, en av projektledarna för förstudien vid ECE-skolan.
Leif Bryngfors är nordisk koordinator för SI. Han arbetar nu för att sprida metoden till både fler högskolor och gymnasier. Spridningen till gymnasieskolan är särskilt viktigt för att gynna framtidens rekrytering därifrån, menar han.
Text: Christer Gummeson
