”Tänk mer affärsmässigt, forskare”

AimDay på KTH
Publicerad 2011-03-17

Forskarna inom energiområdet måste tänka mer affärsmässigt för att nå framgång. Det menar ledaren för Europas hittills största samarbete mellan näringslivet och energiforskningen, InnoEnergys VD Diego Pavia.

Det europeiska energisamarbetet InnoEnergy har hållit en så kallad AIMday på KTH där man samlade forskare och representanter för näringslivet och diskuterade framgångsfaktorer inom samarbetet. VD Diego Pavia pekade på behovet av mer affärsmässiga attityder från akademin.

– Det är inte fel att tala om pengar, vinst och investeringar. Världen handlar om pengar, säger han.

Han ser inte någon risk i att forskningen skulle bli alltför beroende av kommersiella intressen.

– Nej, tillämpad forskning handlar ju om att anpassa sig till en marknad. Att skapa produkter och tjänster som människor vill köpa. Då måste man ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna redan från början.

Diego Pavia menar att Sverige har unika förutsättningar för att bidra med innovationer och nya företag till det europeiska samarbetet.

– Det beror på att ni har en lång tradition av samverkan mellan samhällsintressen, utbildning och industri för att utveckla samhället. Att samarbeta för allas bästa ligger i er kultur. Det har skapat en social kapitalism som gynnat samhällsutvecklingen.

Överbrygga kulturskillnader

Diego Pavia, själv från Spanien, säger att en annan viktig framgångsfaktor för InnoEnergy-projektet är att överbrygga kulturskillnader mellan olika europeiska länder.

– Vi måste lyssna på varandra och inte bara gå efter vår egen nationella agenda. Vi måste anstränga oss att verkligen förstå varandra och överbrygga kulturklyftor både mellan länder och mellan akademi och industri.

Avgörande för om InnoEnergy-projektet ska bli framgångsrikt handlar inte först och främst om de tekniska utmaningarna, menar han.

– Den kritiska punkten handlar om att lära sig gå i takt. Tar jag för långa steg kommer jag förr eller senare att förlora mina samarbetspartners, säger Diego Pavia .

Konceptet för dagen, kallat AIMday, är skapat och varumärkesskyddat av Uppsala universitet Innovation. På dessa mötesdagar fokuserar man på företagens behov av ny kunskap och deras frågor behandlas tillsammans med forskare.

Kommunicera vid rätt tillfälle

Ilka von Dalwigk från Vattenfall har kommit till AIMday med stor förväntan. Hon är vice huvudansvarig för KIC Energy (Knowledge and Innovation Communities) inom Vattenfall och medverkar i Innovationsgruppen som initierade en Aimday i InnoEnergys regi med inriktning på energifrågor.

– Det här är ett experiment och mycket spännande. Att få träffas så här och diskutera med forskarna ska bli mycket intressant, säger hon.

En konkret fråga från Vattenfall är när och vad man ska kommunicera till allmänheten vid planerade och oplanerade elavbrott. Hur mycket information behövs, när behövs den och vilka alternativa kommunikationsvägar kan man tänka sig i framtiden?

– Vi vill gärna få nya infallsvinklar och idéer i den kommande diskussionsrundan som vi kanske inte skulle ha tänkt på annars.

På lite längre sikt har Ilka von Dalwigk förhoppningar om att InnoEnergy-samarbetet ska ge många bra och välutbildade studenter som har affärstänkandet i sig redan när de examineras.

– När vi anställer studenter vill vi att de inte bara tänker att det är kul att forska för forskandets egen skull, utan att de också tänker på vad det kan vara värt för Vattenfall, inte bara i mjuka värden, utan i pengar. Det måste finnas en prislapp och, inte minst, kunder.


Text: Ann-Britt Ryman

InnoEnergy utvecklar hållbar energi

InnoEnergy är ett av tre KIC’s (Knowledge and Innovation Communities) som startats av EIT (European Institute of Innovation and Technology). InnoEnergy har en budget på 700 miljoner euro på 7 år för att ta fram innovationer och nya företag inom energiområdet.

I dag ingår 13 universitet, 10 forskningsinstitut och 13 företag som tillsammans representerar över 50 procent av de europeiska forskningsresurserna inom energisektorn.

Fokus ligger på att utveckla nya smarta sätt att distribuera och lagra el. Målet är att ge maximalt stöd till EU:s vision om ett Europa med hållbar energianvändning utan klimatåverkan år 2050.

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.