”Risk för skönhetstävling”

Per Lundqvist sympatiserar starkt med tanken på EAE som ett verktyg för att utveckla programmen. Och då man måste man vara väldigt noggrann med de signaler man skickar ut om hur resultatet från utvärderingen kommer att användas, konstaterar han.

– Att använda EAE som bas för fördelning av medel skulle motverka hela syftet med självvärderingen. Det kan leda till att man skolorna inte är tillräckligt självkritiska, utan i stället mörkar de dåliga sidorna av sin verksamhet. Risken är att det blir en skönhetstävling i stället, säger han.

Per Lundqvist har deltagit i flera utvärderingsprojekt på ITM-skolan under de senaste åren – inom både forskning och utbildning. Enbart under förra året lade skolan ned mer än 6 miljoner kronor på sitt centrala kvalitets- och utvecklingsarbete på utbildningsområdet. Hans farhågor om EAE-processen bottnar delvis i erfarenheterna av forskningsutvärderingen RAE för några år sedan.

– RAE-utvärderingen blev ju väldigt kvantitativ. Utifrån olika indikatorer fick man fram jämförelsetal där institutionerna och verksamhetsbaserna mättes mot varandra. Men det skulle vara olyckligt att värdera utbildningarna på det viset. Jag tror inte man kan tillämpa detta på programmen eftersom de har så olika karaktär, säger han.

Extra personal för att klara arbetet

EAE, Education Assessment Exercise, omfattar samtliga 90 utbildningsprogram och kommer att genomförs i tre steg. Först gör skolorna en självvärdering som ska vara klar i juni. Efter sommaren kommer en internationell bedömargrupp som dels granskar självvärderingarna, dels genom egna undersökningar bedömer kvaliteten på programmen. En slutrapport lämnas in till KTH:s ledning i oktober.

Tillsammans med de andra skolorna drog ITM-skolan igång självärderingsarbetet i slutet av februari. Arbetet kommer att kräva en hel del extrainsatt personal för att sköta bland annat intervjuer, datainsamling, korrekturläsning och språkgranskning, förklarar Per Lundqvist.

– Vi kommer att anställa en hel del konsulter för att kunna ro iland detta. Existerande personal räcker inte till. Ändå får de programansvariga gå upp i tid och lägga sina andra sysslor, forskning och undervisning, delvis åt sidan en tid framöver.

Om självvärderingarna genomförs på ett riktigt sätt tror Per Lundqvist att utfallet kan ge nyttig input.

– Särskilt för de program som är svaga pedagogiskt kan detta ge goda insikter. De starka programmen är oftast väldigt självmedvetna och kanske inte får lika stort utbyte. Ingen är dock så bra än att man inte kan bli ännu bättre, säger han.

Känsla för programmets idé

Per Lundqvists grundinställning är att en bra utvärdering ska fokusera på och fånga upp utbildningsprogrammets idé. Om man lyckats formulera och förmedla programidén till studenterna har man kommit en bra bit på väg, menar han.

Han konstaterar att programidén varit grundmurad sedan länge för flera av KTH:s program. På exempelvis Teknisk fysik blir man duktig på att analysera, Maskinstudenter tar fram produkter och system, och för Arkitektskolan är hela programidén också självklar. Men det finns också program som upplever en slags identitetskris. För dem är det oerhört viktigt att formulera utbildningens bärande idé, säger Per Lundqvist:

– För studenterna är det A och O att kunna formulera ett tydligt mål för sina studier: ”Vi har gått den här utbildningen och därför kan vi göra detta”. Har de inte denna känsla i sig, så riskerar de att uppleva en osäkerhet på arbetsmarknaden, säger Per Lundqvist.