Rektor: Ingen skillnad på nationalitet

Publicerad 2010-01-18

KTH gör ingen skillnad på nationalitet för antagningen till forskarstudier och de olika formerna för finansiering, skriver rektor Peter Gudmundson i ett svar i debatten om utländska doktoranders villkor på KTH.

Peter Gudmundson

För det första vill jag understryka att KTH ska vara attraktivt för forskarstudier. Här har både jag och artikelförfattarna samma uppfattning. Det är bra att vi kontinuerligt för en diskussion kring dessa frågor.

När det gäller antagning till studier på forskarnivå och de olika formerna för finansiering vill jag poängtera att det inte görs någon skillnad på nationalitet. Det finns svenskar och internationella studenter på alla former av finansiering. Att andelen utländska forskarstuderande med stipendiefinansiering är större än andelen svenska studenter beror på att de flesta internationella stipendiaterna har stipendier från sina hemländer.

Jag vill också understryka den principiella skillnad som finns mellan ett stipendium och ett anställningsförhållande. Ett stipendium ges för finansiering av studier. Det betyder att KTH inte kan förelägga arbetsuppgifter på samma sätt som för en doktorandtjänst.

Artikelförfattarna påpekar att KTH kan göra tilläggsfinansiering av stipendier om de skulle vara för låga. Detta görs också på KTH. Enligt KTH:s interna regler ska tilläggsstipendier utfärdas som gör att de når upp till en nivå som minst är den som Svenska Institutet tillämpar för stipendier till studenter på forskarnivå. Det ska också påpekas att KTH inte är tillåtet att använda statliga anslag för detta ändamål. Här har Chalmers en fördel som genom sin stiftelseform har helt andra möjligheter.

När det gäller utlysning av doktorandtjänster, som är den huvudsakliga finansieringsformen för studier på forskarnivå, finns i allmänhet både svenska och utländska sökande. KTH:s doktorandtjänster anser jag vara mycket konkurrenskraftiga. Det är den bäst lämpade som anställs.

Jag anser dock att vi även i fortsättningen ska hålla dörren öppen för studenter som kommer med stipendier från sina hemländer. När det gäller utbildningsbidrag ska jag närmare undersöka om det finns skillnad i hur svenska och utländska doktorander behandlas. Enligt KTH:s regler görs naturligtvis ingen skillnad på nationalitet i detta avseende.


Peter Gudmundson, rektor

Debatt: Utländska doktorander särbehandlas

Svara på debattinlägget!

Gör din röst hörd i aktuella frågor som rör KTH. Skicka ett inlägg till Campis debattsida. Textomfång: Max 3500 tecken (räknat utan mellanslag) per inlägg.

campiredaktionen@kth.se

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

De globala nätkursernas frammarsch

Globala kostnadsfria kurser på nätet, så kallade MOOCs har blivit en stor framgång senaste åren. Nu lyfter KTH-professorn Gunnar Karlsson frågan om den traditionella högskolan verkligen överlever de globala nätkurserna.
Kurserna lockar hundratusentals deltagare och erbjuds av världsledande universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkeley.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.