Rektor flyttar till Röda korsets hus

Starkare samhörighet för KTH-ledning och förvaltning

Maria Granath
Publicerad 2010-10-18

Det blir KTH:s ledning och förvaltning som tar över Röda korsets sjukhusbyggnad på Brinellvägen. Flytten beräknas gå i mars 2012.

Den sociala samhörigheten stärks och förvaltningsarbetet effektiviseras. Så ser förhoppningarna ut med att samla KTH:s ledning och så gott som hela förvaltningen i en och samma byggnad, det före detta sjukhuset på Brinellvägen 2.

– Det är ett mycket spännande ombyggnadsprojekt vi står inför. Att få ta hand om en sådan här unik byggnad är inspirerande och vi ser stora möjligheter att kunna skapa en mycket väl fungerande kontorsmiljö här, säger projektledaren och arkitekten Maria Granath.

Sammanlagt beräknas 250 av dagens 300 anställda på förvaltningen ta plats i den tidigare sjukhusbyggnaden. I dagsläget är förvaltningspersonalen utspridd på fem olika adresser på KTH Campus.

– Självklart ger sammanflyttningen goda förutsättningar för att kunna stärka samhörigheten och effektivisera arbetet. Det öppnar upp för spontanmöten, att ta en fika och prata med varandra över avdelningsgränserna, säger Bengt Sedvall, chef på KTH:s lokalförsörjningsavdelning.

Fler storkontor

Renoveringsarbetet börjar vid årsskiftet. Under hösten kommer Sedvall och Granath att samtala med alla avdelningar om deras arbetsplatsbehov och hur deras roller ser ut inom förvaltningen. Förvaltningsavdelningar som har närliggande verksamhet komma att placeras så nära varandra som möjligt i det nio våningar höga huset.

– Vi kommer att jobba mycket med att hitta sambanden mellan arbetsenheterna. Vi ska träffa alla avdelningschefer, lyssna på deras behov och tillsammans ta fram lösningar som blir så bra som möjligt, säger Bengt Sedvall.

Jämfört med i dag kommer en större andel av personalen sitta i storrumsmiljöer. 25 procent av rummen blir så kallade cellkontor – alltså rum för en person – resten blir större kontorsrum med plats för mellan 4 och 12 personer.

I anslutning till storkontoren kommer göras plats för mindre möteslokaler och även ”tysta rum”, där man till exempel ska kunna ha privata samtal.

– Det är oerhört viktigt att vi är noggranna i det här arbetet och fångar upp de signaler vi hör kring vilka behov som finns. Därför behövs en öppen dialog med alla inblandade parter för att vi ska kunna utforma kontorsmiljöerna efter de önskemål som finns på olika nivåer i organisationen, säger Bengt Sedvall.

Kyrkosal blir mötesrum

Röda korsets sjukhus uppfördes på 1920-talet och rymmer en del överraskande lokaler. På bottenplan finns en kyrksal, fullt utrustad med kyrkobänkar, altare, orgel och predikstol. När bänkarna har ersatts med andra sittmöbler kommer lokalen att kunna fungera som möteslokal med plats för ett 100-tal personer.

Och på samma våningsplan, i ett utrymme där det i dag finns ett bassängbad kommer en personalmatsal att byggas där man kan värma medhavd mat. Här finns även en utgång till den stora parken på baksidan av huset.

– Tanken är att alla som jobbar i huset ska kunna samlas här för lunch. Vi hoppas att matsalen ska upplevas som ett dragplåster, att det ska vara attraktivt att går ner dit. Men det kommer också att finnas mindre fikaplatser på varje våningsplan, säger Maria Granath.

En av husets attraktioner finns på taket som rymmer en terrass med imponerande utsikt över staden.

– Det är en fantastisk miljö som vi ska göra det bästa möjliga av. Vi kommer att skapa någon form av mötesplats som kan användas vid externa besök eller för interna träffar av olika slag, säger Bengt Sedvall.

Kulturskyddad inredning

Ombyggnaden av sjukhuset kommer att pågå under hela nästa år. Väggar ska rivas, rumsindelningen i vårdsalarna bryts upp, ny teknik ska in, ventilationssystemet bytas ut och ett helt ny elsystem installeras.

Renoveringen kräver stor varsamhet i arbetet med att bevara husets tidstypiska inredningsdetaljer, konstaterar Maria Granath. En antikvarisk inventering har gjorts för att lyfta fram de delarna som är kulturskyddade. Det handlar om allt från stuckaturer, takmålningar och målade lister till armaturer på väggar och i tak.

När Röda korset beslutade att avveckla sin verksamhet på Brinellvägen gick en förfrågan till Akademiska hus som köpte byggnaden i april i år. KTH visade tidigt intresse för lokalerna och hyr sjukhusbyggnaden sedan oktober. Röda korset kommer fortsatt driva viss verksamhet fram till årsskiftet.


Text: Christer Gummeson

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.