Hugo Sandelius och Katja Röös

Proffsigare studenter på Datateknik

Publicerad 2011-12-09

Mer än hälften av studenterna på Datateknik har förbättrat sin studieteknik. Åtta av tio har fått bättre koll på hur kurserna inom programmet egentligen hänger ihop. Det är några resultat av den reflektionskurs som de läser under de tre första åren av sin utbildning.

Viggo Kann, studierektor

– Det här är en kurs som borde finnas inom alla utbildningsprogram på KTH. Den är guld värd, säger Viggo Kann, studierektor på CSC-skolan.

Hösten 2010 startade han ”Prosam”, en kurs som länkar ihop hela utbildningsprogrammet i Datateknik. Kursen handlar om allt från att introducera till högskolestudier och informera om kursmål till att inspirera för utlandsstudier och entreprenörskap. Men framför allt skolar den in teknologerna i rollen som professionella studenter.

En enkät som genomfördes efter kursens första år visar att man kommit en bra bit på vägen.

– Det som överraskade mig mest positivt var att så många ansåg att de hade förbättrat sin studieteknik. De flesta uppger även att de nu bättre förstår nyttan av de andra kurserna i programmet. De ser en tydlig röd tråd i utbildningen. Dessa faktorer är de viktigaste förutsättningarna för att kunna lära sig saker, säger Viggo Kann.

Därmed kan man också nå framgång i frågan som engagerar alla utbildningsansvariga på KTH – att öka genomströmningen.

– Det finns ännu inga siffor på det. Men studenterna själva säger att de klarar de vanliga datakurserna bättre efter lärdomarna som ”Prosam” gett dem. Så jag är övertygad om att genomströmningen förbättrats på programmet som helhet, säger Viggo Kann.

Studenternas råd väger tyngre

”Prosam” är uppbyggd kring tio så kallade reflektionsseminarier som leds av en mentor i en grupp om tio studenter från olika årskurser. Inför träffarna skriver varje student en reflekterande text som sedan diskuteras av gruppen under seminariet.

Temana varierar men de återkommande frågorna som studenterna reflekterar över är: Vad har jag lärt mig hittills i de olika kurserna? Hur relaterar det till programmets mål? På vilket sätt har jag pluggat? Hur har min studieteknik fungerat?

En av tankarna med seminarierna är att de äldre studenternas erfarenheter kan inspirera och motivera de yngre teknologerna. Hur andra studenter gör och resonerar kring utbildningen gör mycket större intryck än om en lärare ger samma slags råd, menar Viggo Kann.

– Vi brukar betona att det behövs olika studietekniker för olika kurser. Och här kan de äldre studenternas insatser vara väldigt givande. De kan med hög trovärdighet säga: ”På vårterminen är det de här kurserna som gäller och då ska ni plugga på det här viset för att lyckas”.

Hugo Sandelius läser första terminen på Datateknik och tycker att ”Prosam” hjälpt honom att förstå hur de olika delarna i utbildningen hänger ihop.

– När vi till exempel skulle läsa en kurs i kommunikationskunskap blev jag förvånad och undrade hur den egentligen passade in i sammanhanget. Då kunde de äldre studenterna berätta varför den var nyttig på ett sätt som man tog till sig, säger han.

Håller liv i motivation

Båda han och kurskamraten Katja Röös blev lite skeptiska när de först fick höra om ”Prosam-kursen”. Det kändes nästan flummigt, menar de. I efterhand anser de att kursen betytt mycket för att hålla liv i deras studiemotivation.

Katja Röös fick något av en aha-upplevelse redan inför det första seminariet. Uppgiften var att reflektera över varför man egentligen valt att plugga Datateknik. Att tvingas formulera detta i vetskap om att någon annan ska läsa det gjorde att hon skärpte sig lite extra, konstaterar Katja.

– När jag skrev ned mina reflektioner blev jag medveten om hur länge jag verkligen velat gå den här utbildningen och varför jag vill det mest av allt. Det blev en viktig självinsikt för mig. Så det brukar jag tänka på när det känns motigt ibland med studierna: ”Jag vill inte göra något annat än just detta”.

Reflektionsseminarierna ger även mycket tillbaka till mentorerna som leder seminarierna, betonar Viggo Kann.  De får en unik inblick i hur studenterna tänker: hur de värderar sina kurser, sitt arbete och sin egen tid. Som lärare får man in alla aspekter från samtliga studenter på ett sätt som inte vore möjligt annars, säger han.

– Studenterna skriver och pratar på ett uppriktigt sätt om undervisningen och sina studier. Det är jättebra för oss lärare att kunna ta del av det. Antingen kan man då anpassa sig efter studenternas önskemål eller arbeta ännu mer för att motivera dem att jobba i en viss riktning.

Text: Christer Gummeson

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.