Prestigefullt pris till signalforskare
Björn Ottersten, professor i signalbehandling, har fått ett av de mest prestigefyllda priserna inom elektroteknikens område. Som första svensk får han IEEE:s tekniska pris för sin samlade vetenskapliga produktion.
IEEE, världens främsta organisation inom elektro- och kommunikationsteknik, belönar långvarig, framstående forskning med det så kallade Technical Achievement Award. Ottersten har tidigare fått flera IEEE-utmärkser inom kategorin bästa vetenskapliga arbete. Nu prisas han för sina samlade vetenskapliga framgångar.
– I själva verket går priset till hela vår grupp, till alla doktorander och post docs som jag har jobbat med under alla dessa år. Avdelningens forskningsbredd är också en viktig faktor. Det har vi anledning att fira, säger Björn Ottersten, professor i signalbehandling på Skolan för elektro- och systemteknik.
Avdelningen han syftar på är Signalbehandling som han själv var med och byggde upp. Avdelningen för signalbehandling är en av få grupper i världen som spänner över ett brett sammanhängande område inom trådlös kommunikation.
– Jag har alltid velat jobba med verklighetsnära problem, och då måste man titta lite bredare. Annars är det lätt att tappa de aspekter som är relevanta för lösningen, säger Björn Ottersten.
Den röda tråden i hans arbete har varit att utnyttja många kanaler i kommunikationssystem för civila, samhälleliga tillämpningar. Det började redan med avhandlingen från Stanford University i slutet på 1980-talet, där han tittade på försvarssystem. Tesen var att öka prestandan i radarsystem för att tidigare upptäcka mål med hjälp av fler mottagare och sändare.
Resultaten tog han patent på och tekniken knoppades av i ett företag. Men trots detta valde han den akademiska banan.
– Jag har alltid varit intresserad av att skapa nya värden. Att bygga upp saker från grunden och se dem växa, säger Björn Ottersten.
Efter Stanford University och Linköpings universitet landade han på KTH. Han var en av upphovsmakarna till institutionen S3 i början på 1990-talet, där fyra avdelningar gick samman och blev en kraftfull enhet. På några få år gick man från 40 till 160 forskare. Samtidigt var han med och skapade Wireless@KTH.
När KTH införde skolorganisationen tog han rodret för den nybildade Skolan för elektro- och systemteknik. Under tiden som skolchef var han med och grundade Linnécentret ACCESS, som engagerar 150 forskare från åtta områden på KTH.
I sin nuvarande roll som föreståndare för centret Security and Trust, SnT, vid Luxemburg universitet har Ottersten tagit arbetet ett steg längre. Nu är målet att göra informations- och kommunikationsteknologin mer säker, tillförlitlig och trovärdig för användarna. Till sin hjälp har han på några år knutit till sig 130 forskare.
– Dagens infrastrukturer är alltmer sammankopplade med it-system och internet, vilket ökar sårbarheten. Det finns risk för avsiktliga attacker men också följdverkningar av enskilda fel som är svåra att överblicka. Förutom de tekniska aspekterna har vi forskare med juridisk och humanvetenskaplig bakgrund som studerar regelverk och de mänskliga aspekterna. Systemen måste upplevas som trovärdiga, därför är användargränssnittet en viktig aspekt.
Text: Marie Androv
