På Kemi delar lärarna lika

Effekterna av systemet som infördes förra året har många positiva sidor, säger Mikael Lindström, dekan på Skolan för Kemivetenskap.

 – Vi räknar med att utbildningens kvalitet kommer att öka, bland annat eftersom fler av skolans mest framgångsrika professorer deltar. Men det är också kvalitetshöjande att vi tar ett kollektivt ansvar för undervisningen. Det ökar medvetenheten om hur utbildningen fungerar vilket gör det lättare att prioritera vilka kurser som behöver utvecklas, säger han.

Det gamla systemet var framväxt under årens lopp och hade inga strategiskt styrande principer. Konsekvensen blev att undervisningskakan fördelades väldigt ojämnt. Vissa lärare undervisade mycket och i stora studentergrupper, andra litet och för få studenter.

– Det förra systemet var krångligt att administrera och upplevdes som orättvist. Ett sådant system gynnar inte sammanhållning och kollegialitet, säger Istvan Furo, professor i fysikalisk kemi och tidigare grundutbildningsansvarig på Kemiskolan.

Undervisning lönar sig

I dag arbetar alla lärare på beting. Men man väljer själv om man vill delta i undervisningssystemet. Incitamentet är en större del av fakultetsanslaget. En professor som är med tilldelas 600 000 kronor extra och lektorerna får 350 000 extra.  För anställda forskare ser systemet lite annorlunda ut, de tillfrågas vid behov.

– I stort sett alla har valt att delta i det nya systemet, säger Mikael Lindström.

Sett över några års sikt innebär det att fakultetens lärare i princip delar lika på undervisningskakan. Systemet gör ingen skillnad på om man är biträdande lektor, lektor eller professor – alla ska ha moment i både grundutbildning och på avancerad nivå.

– Vi försöker ge biträdande lektorer förutsättningar att meritera sig genom att efterhand också ta kursansvar och vi ser det som ett mervärde att även professorer har övningar och laborationer, säger Susanna Wold, grundutbildningsansvarig på Skolan för Kemivetenskap.

Upprinnelsens till systemets införande var att det saknades lärare för flera av skolans kurser. Men istället för att anställa ny personal skapade man ett system som bättre tog tillvara de lärarresurser som redan fanns. Detta blev möjligt eftersom alla kurser lades i en gemensam pott. I dag fördelas kurserna utifrån en bemanningsplan som är gemensam för hela Kemiskolan.

Nya samarbeten utvecklar kurser

Styrkan ligger i att bemanningssystemet bygger på en gemensam insats i stället för att vara en angelägenhet inom institutionerna, betonar Susanna Wold.

– I dag ”äger” ingen institution kurser längre, viket tidigare var fallet och kunde skapa inlåsningseffekter. Samarbetet över institutionsgränserna ökar gemenskapen inom skolan och skapar också en förståelse för varandras discipliner och arbetsområden.

Reformen har lett till en ökad rörlighet bland lärarna. Nya lärarkonstellationer har uppstått i många kurser, vilket lett till diskussioner om kursupplägg och innehåll och skapat en kreativ grogrund för kursutveckling.

– På sikt kommer detta att öka kvaliteten i utbildningen. Det finns ju både för- och nackdelar med att röra om i grytan. På kort sikt kan det bli lite rörigt, på längre sikt handlar det absolut om en kvalitetshöjning, säger Susanna Wold

För att skapa legitimitet för bemanningssystemet anordnades en omröstning inför förändringen under ledning av tidigare skolchefen Christofer Leygraf. Resultatet visade att en stor majoritet var positiv till förslaget.

– Även efter reformens införande är de flesta positiva. De upplever att undervisningen har uppvärderats och att det är ett tryggare och mer rättvist system. Många uppskattar att det är ett transparant system. Alla lärare har tillgång till bemanningsplanen och kan se vilka lärarteam som undervisar i kurserna, säger Susanna Wold.

Text: Christer Gummeson

Fotnot: Det nya ersättningssystemet för undervisande lärare bygger på en förändring av hur fakultetsanslaget fördelas inom Kemiskolan. Inga nya medel har alltså tillkommit.

Prenumerera på Campis nyhetsbrev