Olle Wijk får KTH:s pris för industriell samverkan

Olle Wijk, Sandvik
Publicerad 2011-10-18

KTH:s prestigefulla pris för industrisamverkan går i år till en person som har stor erfarenhet av både industrin och akademien. Åtta år på Sandvik följt av nio år som professor på KTH och sedan femton år tillbaka på Sandvik. Att vistas i båda världarna skapar en god grogrund för ett gott samarbete mellan industrin och akademin, menar årets pristagare Olle Wijk, vice vd och forsknings- och teknisk direktör på Sandvik Materials Technology.

KTH och högskolan är oerhört viktiga för Olle Wijk. Tätare samverkan mellan industrin och akademien är ett bra sätt att öka rekryteringen till KTH och andra högskolor och därmed säkerställa kompetensförsörjningen till industrin, menar Olle Wijk

– Ett närmare samarbete mellan högskolan och industrin förstärker bilden av att det är någonting avancerat och givande att jobba med. Och när jag tänker på sådana samarbeten känns det nästan som att jag jobbar på högskolan fortfarande. Vi måste stärka de redan starka miljöerna, dit KTH hör, säger han.

Sandvik stöttar KTH direkt genom att man är med och finansierar ett antal forskningsprojekt – och även flera doktorander. Dessutom verkar man via den för det materialtekniska området branschgemensamma organisationen Jernkontoret där Olle Wijk är ordförande i utbildnings- och forskningsrådet.

Priset Olle Wijk nu får – KTH:s pris för industriell samverkan – är instiftat av Torsten Cegrell, professor i industriella informations- och styrsystem vid KTH

– I sin roll som forskningschef har Olle Wijk framgångsrikt arbetat med industriell samverkan. Det gjorde han även som professor på KTH. Han själv rört sig mellan båda miljöerna och har varit ett föredöme för en modern växelverkan mellan industri och akademi, säger Torsten Cegrell.

Olle Wijk känner sig både överraskad och mycket hedrad av utmärkelsen.

– Det är med stolthet jag tar emot denna utmärkelse och det värmer extra att den kommer från KTH som ju är en högskola där jag själv varit verksam och fortfarande brinner för. KTH har en mycket stark forsknings- och utbildningsmiljö baserad på spetskompetens, säger han.

Något Olle Wijk också brinner för är kombinationen av grundläggande teori och praktik. Att teoretiska kunskaper kan omvandlas till innovationer som kan kommersialiseras.

– Att se resultatet av det man gör i en produkt som man kan hålla i handen, det är en viktig drivkraft för mig, säger Olle Wijk.

Olle Wijk är 60 år och född och uppväxt i Sandviken. Han tog bergsingenjörsexamen vid KTH 1975. Han blev teknisk doktor i processmetallurgi vid KTH 1980 och där lades den teoretiska grunden för ett omfattande forskningsarbete vid Sandvik med inriktning mot slagginneslutningar i stål. Han har varit med och bidragit till att andelen slagg i stål har kunnat sänkas med upp till 99 procent. Ett anmärkningsvärt tekniksprång, konstaterar juryn bakom Kamipriset – ett pris, instiftat av Kalix Mekaniska Industrier, han fick som den förste mottagaren tidigare i år.

Olle Wijk är sedan 1999 ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Han får ta emot priset för industriell samverkan vid KTH:s installationshögtid i Stockholms stadshus den 18 november.

Håkan Soold

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.