Nytt kemiprogram ska locka fler studenter
KTH ska starta en ny civilingenjörsutbildning för att locka flera ungdomar till kemistudier. Utbildningen är tydligare kopplad till arbetsmarknadens behov och ska ta bättre hand om de studenter som läser på programmet. Om allt går i lås startar det nya kemiprogrammet nästa år.
Efter flera år med svagt söktryck och låg genomströmning av studenter har Kemiskolan gjort en helrenovering av civilingenjörsprogrammet i Kemivetenskap.
– Vi plockade isär hela utbildningen och började om från början när vi byggde upp det nya, säger Susanna Wold, grundutbildningsansvarig på Skolan för kemivetenskap.
Resultatet har blivit ett program som enligt Susanna Wold erbjuder studenterna både djupare och bredare kunskapsfält, har en tydligare koppling mellan kurserna och, inte minst, är bättre anpassad för en dynamisk arbetsmarknad.
Framtidens kemistudenter på KTH kan välja mellan tre spår: forskning, innovation och språk. Forskningsspåret är den traditionella inriktningen där studenterna utbildas till specialister inom kemiområdet. Jämfört med nuvarande kemiprogram är det mer fördjupande, bland annat kan studenterna läsa masterkurser ett år tidigare.
Innovationsspåret leder till en bredare kompetens med kunskaper inom ekonomi, ledarskap och entreprenörskap. Språkinriktningen ger specialkunskaper för en internationell arbetsmarknad.
– Det finns en större mångfald på arbetsmarknaden i dag som vi måste möta upp. Stora företag behöver fortfarande renodlade specialister, men de många nya småföretagen ställer andra krav. De vill ofta ha generalister med komplementära teknikkompetenser, alltså en slags naturvetare med goda samhällskunskaper. Vår utbildning ska tillgodose så många behov som möjligt, säger Susanna Wold.
Studenternas sociala behov
Tillsammans med de andra programmakarna har hon konstruerat en kemiutbildning som också lägger stor vikt vid studenternas sociala behov. Det handlar om att de ska känna motivation för sina studier genom att förstå vilket sammanhang kemisten verkar i.
Samtliga studenter läser en så kallad perspektivkurs under de två första åren av utbildningen. I grupper om 4-5 studenter ska de delta i en forskargrupp på institutionen och lösa realistiska problem i labbet.
– Det är verkliga uppgifter som forskargruppen står inför i sin pågående forskning. Studenterna får en förståelse för hur komplexa problem de kommer att ställas inför i framtiden, och hur många olika kunskapsdelar yrket innehåller. Det ska bland annat motivera dem att plugga matte och fysik.
Att komma ut i forskargrupper minskar också anonymitetskänslan som annars lätt kan uppstå för nya studenter, konstaterar Susanna Wold.
– Redan tidigt i utbildningen får de träffa lärare och forskare i ett naturligt sammanhang. Ur studentens synvinkel handlar det om att bygga en identitet. Här får de en handledare som uppmärksammar och följer dem under utbildningens två första år.
Susanna Wold menar att civilingenjörsutbildningarna generellt står inför ett paradigmskifte, som innebär att de måste vara mer studenttillvända än tidigare. Om inte studenterna förstår sammanhanget i utbildningen och om de saknar kopplingen till arbetsmarknaden hoppar de av, säger hon.
– I det nya programmet blir det tydligt för studenterna vad de behöver kunna som civilingenjörer och vad de lär sig under utbildningen. Vi har synliggjort sambandet mellan kurserna och kopplar ihop de teoretiska och tillämpande momenten på ett naturligare sätt än tidigare.
Nytt namn gillas av gymnasister
Namnet på den nya utbildningen är ännu inte helt klart. Två alternativ som mejslats fram efter att man testat dem i relevanta målgrupper är ”Teknisk kemi med innovation och forskning” och ”Molekylärteknik med innovation och forskning”.
Under våren ska namnen ytterligare testas i undersökningar hos utvalda grupper av gymnasister. Det viktigaste är att gymnasieungdomarna attraheras av namnet och att det är trovärdigt, betonar Susanna Wold.
– Vi måste kunna vi kan leva upp till utbildningens namn när de nya studenterna väl kommer hit.
När alla beslut är tagna återstår ett intensivt marknadsföringsarbete för att göra den nya utbildningen känd.
– Om man redan har ett gott rykte, då sköter sig nästan marknadsföringen av sig själv. Men har man som vi hamnat lite utanför, då krävs det väldigt mycket kommunikativa insatser för att komma tillbaka. Men jag tror och hoppas att vi snart är tillbaka igen.
Beslutet om att starta den nya kemiutbildningen tas av KTH:s styrelse i juni.
Text: Christer Gummeson
