Folk tycker att jag är burdus och tuff. Det beror väl delvis på att jag i så många år varit kvinna på ett tekniskt universitet, säger Anna Ledin, chef för KTH:s nya miljöinstitution. (Foto: Christer Gummeson)

Tuff chef lyfter miljöforskningen

Publicerad 2013-10-15

Nya möten föder nya tankar och infallsvinklar. Anna Ledin, chef för KTH:s nya miljöinstitution ser stora möjligheter till nya fruktbara samarbeten när forskare från tre olika miljöenheter möts inom en gemensam institution.
– Min stora utmaning är att verkligen få det att hända, säger hon.

Den 1 oktober tillträdde Anna Ledin tjänsten som prefekt för Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik. Närmast kommer hon från uppdraget som huvudsekreterare på Formas, tidigare har hon arbetat i många år som professor på Danmarks Tekniske Universitet (DTU).

Diskussionerna kan vara hårda men det är aldrig någon som tappar ansiktet.

Miljöinstitutionen, som inrättades 1 juli i år, består av tre, redan tidigare etablerade enheter: Avdelningen för miljöstrategisk analys, Avdelningen för industriell ekologi samt Institutionen för mark- och vattenteknik.

Att de tre enheterna nu samlas i en gemensam institution är ett viktigt steg för att stärka miljöforskningen på KTH anser Anna Ledin.

– Det skapar nya kontaktytor, öppnar för nya konstellationer av forskare. Här finns en stor potential, med ett stort antal duktiga individer. Men miljöforskningen är ett brett område och de stora framstegen förutsätter samarbeten mellan forskare med olika infallsvinklar.

Ska få saker att hända

Hennes egen uppgift som chef för institutionen, säger hon, är att ”få det att hända”, att vara en katalysator som ser till att möjligheten att gå utanför de hittillsvarande ramarna också tas till vara. För nya kreativa samarbeten måste till om forskningen ska kunna svara upp mot de hållbarhetsutmaningar vi står inför menar Anna Ledin.

– Fler och fler människor bor i städerna, vi vill bo bekvämt och samtidigt ställer vi allt högre krav på att våra fotavtryck i naturen ska vara så små som möjligt.

Men framgångsrik forskning förutsätter också framgång med finansieringen. Där räknar Anna Ledin med att hennes erfarenheter både från DTU och Formas kan komma väl till pass.

­

– Det är självklart en fördel att ha jobbat med forskningsfinansiering. Jag tror också att man måste arbeta mycket mer strategiskt. Bestämma sig för vilka områden man ska satsa på och tänka i projekt redan innan det finns några pengar att söka. Har man tänkt rätt om vilka ämnen som är strategiskt viktiga kommer det förr eller senare en utlysning inom det området.

Van att gå rakt på sak

På DTU ledde ett sådant arbetssätt till att universitetet på några år lyckades höja sin ”succesrate” markant. När utlysningarna väl kom, förklarar Anna Ledin, fanns redan ett antal långt komna projektförslag inom det aktuella området. DTU:s forskare fick på så sätt möjlighet att presentera mer genomarbetade projektansökningar vid inlämningsdatum.

Från åren i Danmark har Anna Ledin också med sig en vana att gå rakt på sak och inte tveka att ställa kritiska frågor.

– Danskarna är mycket bättre på att skilja på sak och person. Det gör att diskussionerna kan vara ganska hårda men det är aldrig någon som tappar ansiktet. Därför har danskarna heller inte alls lika svårt att ändra sig som vi svenskar.

Själv anser hon att den danska stilen leder till bättre, mer konstruktiva diskussioner. Men hon är medveten om att en del svenskar tycker att hon är väl rakt på sak.

– Folk tycker att jag är burdus och tuff. Det beror väl delvis på att jag i så många år varit kvinna på ett tekniskt universitet – men också på att jag vant mig vid det danska sättet att vara.

Viktigt hinna före problemen

De senaste tre åren har Anna Ledin kombinerat arbetet på Formas med en tjänst på 20 procent som adjungerad professor i Lund. På KTH kommer forskningen att få lite större utrymme, 40 procent av hennes tjänst. Det ser hon fram emot.

Hennes egen forskning handlar om kemikalier och vatten, främst urbana vattensystem, de senaste åren med fokus på läkemedel och olika typer av industrikemikalier.

– Jag har tittat på vilka risker vi utsätts för och vad man kan göra åt dem – inte bara genom tekniska förbättringar utan också genom exempelvis lagstiftning och information.

I framtiden hoppas Anna Ledin att miljöforskningen ska gå från att vara reaktiv till proaktiv. Samspela med samhällsutvecklingen i stället för att lösa redan uppkomna problem.

– Vid prospekteringar till exempel, borde miljöfrågan finnas med redan från början. Inte som ett problem utan som en möjlighet, något som kan tillföra ett mervärde. Att komma dithän är den stora utmaningen.

Fakta: Anna Ledin: Professor i Mark- och vattenteknik med inriktning mot vattenreningsprocesser. Hon doktorerade i Linköping 1993 och har arbetat som professor på Institut for Vand og Miljöteknologi vid Danmarks Tekniske Universitet 1996–2010. Åren 2007–2013 var hon Formas huvudsekreterare och den sista treårsperioden samtidigt adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola.

Ann Ledin är ledamot av Miljöforskningsberedningen, Mistras styrelse samt Stockholm Environmental Institutes (SEI) styrelse. Hon har också haft flera internationella uppdrag till exempel som svensk expert inom EU:s 7:e ramprogram och svensk representant i styrelsen för International Institute for Applied System Analysis (IIASA).

Anna Ledin är gift och har två, utflugna, söner. Hon bor i Helsingborg och planerar inledningsvis att veckopendla till Stockholm.

Text: Ursula Stigzelius

Till sidans topp