Säkrade metoder ska minska studentavhopp
Varje år hoppar omkring 4000 ingenjörsstudenter av sina studier i Sverige. Men när lärosätena ska angripa problemen med genomströmning styrs deras insatser ofta av magkänslan. Nu startar KTH ett samarbete med Uppsala universitet för att ta fram slagkraftigare åtgärder.
– Vi ska inte förlita oss på känsla, utan på fakta i den här frågan. Det gäller att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till problematiken med genomströmningen, säger Staffan Andersson, som forskat inom området sedan mitten av 2000-talet vid Uppsala universitet.
Nationell statistik visar att endast 63 procent av de som börjar på ett civilingenjörsprogram tar ut sin examen. Bland högskoleingenjörer är siffran ännu lägre, 37 procent. Ungefär en tredjedel av dessa avbryter studierna redan första året. Staffan Andersson tror att genomströmningen skulle öka betydligt om lärosätena tog krafttag mot utvecklingen.
– Examensfrekvensen skulle kunna vara mycket högre. Minst en tredjedel av de som hoppar av i dagsläget skulle kunna tas i mål om man använder åtgärder som har en vetenskaplig förankring, säger han.
Grunden för hans forskning är främst ett flertal större enkät- och intervjuundersökningar. För lärosätenas praktiska arbete har Staffan och hans kollegor tagit fram fem så kallade nyckelidéer som främjar ökad genomströmning. Idéerna baseras på gemensamma tankar bakom olika lyckade genomströmningsprojekt som de har studerat.
Studenter styrs av identitet
– Genomströmning handlar om ett växelspel mellan studenten och det hon upplever på lärosätet. Upplevelsen byggs förstås upp av väldigt många olika saker. Vi har sett att för många studenter sker deras, ofta omedvetna, analys av utbildningsupplevelsen inom olika teman - Trivsel, Framgång, Mål, Intresse och Kvalitet. Vi behöver arbeta strategiskt och medvetet med dem. Där kan nyckelidéerna hjälpa oss, säger han.
Ett viktigt verktyg i samspelet mellan lärosätet och studenten är det personliga mötet.
– Det handlar bland annat om att studenterna ska träffa andra, erfarna studenter, att de känner sig sedda av lärarna och blir uppmärksammade för det de åstadkommer inom utbildningen.
Om de tvärtemot upplever att ingen bryr sig om dem, är risken stor att de själva slutar bry sig om studierna, konstaterar Staffan Andersson.
Han stödjer sitt resonemang bland annat på enkätundersökningar som genomförts hos studenter i Uppsala. Resultaten går i linje med andra undersökningar som visar att studenterna är mycket mer identitetsstyrda i dag jämfört med tidigare. Frågan som de ställer sig inför sina utbildningsval är snarare ”vem” vill jag bli, än ”vad” vill jag bli, säger Staffan Andersson.
– Ofta har de en stark drivkraft att vilja bli någonting, men det kan vara lite oklart vad detta ”någonting” är. Så det handlar om en drivkraft i generell riktning. Och trivs man inte på sitt utbildningsprogram är det troligt att man flyttar på sig. Dagens studenter är mycket mer mobila än tidigare, andelen studenter som byter utbildningsprogram har på många ställen mer än fördubblats de senaste tio åren.
Ingen systematik i åtgärder
Men när lärosätena ska vidta åtgärder för att motverka avhoppen sker det ofta utan systematik eller vetenskaplig grund. En europeisk kartläggning visade att mindre än en femtedel av de åtgärder som genomfördes också utvärderades. De flesta vidtogs utan att man egentligen visste vilken effekt de hade.
– Visst, det kan vara bättre att göra något än att inte göra alls. Men risken är att sådana åtgärder inte gagnar alla, utan snarare stärker redan starka grupper och exkluderar svaga.
Förklaringen är att aktiviteter som baseras på vad som tros vara bra, ofta styrs av universitetsvärldens normer. Det kan slå mot de studenter som egentligen är i störst behov av stöd, menar Staffan Andersson.
– Ett exempel är kvällsaktiviteter. Studenter med familjeansvar eller från andra kulturer kan ha svårt att ställa upp på det. En annan sak kan vara grupparbeten, som är en vanlig aktivitet. Här får förstås studenter med psykosociala problem stora svårigheter.
Staffan Andersson och hans kollegor samarbetar sedan en tid med KTH. Nu stärks samarbetet med skolornas programansvariga och knyts närmare de pedagogiska avdelningarna på ECE-skolan.
Fyra områden är i fokus: mäta och visualisera genomströmningen, undersöka studenternas uppfattningar och upplevelser, introducera nya åtgärder för att öka genomströmningen och utöka forskningen inom området.
Text: Christer Gummeson
Fakta: Nyckelidéer:
Nyckelidéerna som ska öka genomströmningen är följande: Helhetssyn, Framåtpekande, Personliga möten, Studentaktivitet och Medvetenhet om utbildningsupplevelsen.