Programansvariga får starkare ställning
Programansvarigas roll ska definieras bättre och ökade befogenheter ge dem större möjligheter att svara upp mot beteckningen programansvarig. Det föreslår en arbetsgrupp som sett över ansvarsfördelningen inom grundutbildningen.
Önskemål om att stärka de programansvarigas mandat har tidigare framförts både av skolor och enskilda programansvariga. Utbildningsutvärderingen EAE pekade också på att ansvaret för programmen behöver bli tydligare.
En arbetsgrupp ledd av Sara Thyberg Nauman har nu tagit fram en arbets- och ansvarsbeskrivning som betonar programansvarig, PA:s ansvar för programmets utveckling och genomförande. Som en följd av det föreslår arbetsgruppen vissa förändringar i ansvarsfördelningen mellan skolornas grundutbildningsansvariga, GA, och de programansvariga.
– Den största förändringen i förslaget är att PA:s ansvar och arbetsuppgifter definieras och sätts på pränt, för någon sådan beskrivning finns inte idag. Genom att man öppnar upp i delegationsordningen så att GA kan delegera beslut rörande programmen renodlas också rollerna för GA och PA, säger Joakim Lilliesköld, grundutbildningsansvarig på EES-skolan och en av de som ingått i arbetsgruppen.
Bland de frågor som ska kunna delegeras till PA är sådant som berör en enskild students väg genom programmet. Till exempel att tillstyrka ansökan om examen, ta beslut om studieuppehåll och beslut om ”Learning Agreement” för utresande studenter. Det är beslut som redan i dag, i praktiken många gånger fattas av PA men formellt måste ta omvägen via GA, påpekar Joakim Lilliesköld.
– Det är helt omöjligt för GA på en stor skola med många program att ha den kunskapen om studenterna. Men dagens delegationsordning tillåter inte att PA, till exempel, godkänner en examen.
Skolor organiserar på eget sätt
Arbetsgruppen föreslår också att vissa beslut förs över från skolchefen till GA. Det gäller beslut om utbildningsplaner och läsårsplaner samt fastställande av kursplaner. Det förslaget motiveras med att den som är ansvarig för grundutbildningen också bör ansvara för kvalitet och utförande i utbildningen.
I arbetsgruppens rapport betonas att skolorna tydligt ska redovisa strategier, ansvarsfördelning och delegationer. Däremot går rapporten inte in i detalj på hur ansvarsfördelningen ska se ut.
– Vi har tyckt att det är viktigt att beskriva PA-rollen generellt, vilket ansvar PA ska ha och vilka beslut hon eller han ska ha rätt att ta. Men sedan är det upp till varje skola hur man vill organisera det. Och vi menar att det är bra att kräva att det ska finnas en programutvecklingsplan men inte att gå in med pekpinnar om hur den ska utformas.
På samma sätt föreslår arbetsgruppen att det ska finnas ett forum för samråd med studenter och avnämare knutet till varje program men ställer inga krav på hur det ska organiseras.
– Det viktiga är att man har någon slags kontinuitet i dialog och uppföljning, säger Joakim Lilliesköld.
Olika behandling av grundutbildningen
Bakgrunden är att skolorna i dag hanterar grundutbildningsfrågorna på väldigt olika sätt. Att införa någon standardmodell är vare sig möjligt eller önskvärt med tanke på skolornas olika förutsättningar menar Joakim Lilliesköld. Men däremot behövs en tydlig redovisning av varje skolas upplägg för att underlätta kontakterna mellan KTH centralt och skolorna samt mellan skolorna.
Som ett led i ansträngningarna att stärka de programansvarigas roll anordnar avdelningen Högskolepedagogik vid ECE-skolan nätverksträffar för programansvariga från hela KTH. En första sådan träff hölls i mitten av februari och behandlade just arbetsgruppens förslag angående GA och PA:s ansvar och arbetsuppgifter.
De synpunkter som kommit in, både i samband med nätverksträffen och under remissrundan, bearbetas nu. Senare i vår väntas ett rektorsbeslut om ansvars- och arbetsuppgiftsbeskrivningen.
Nästa nätverksträff för programansvariga sker i april och handlar om genomströmning.
Text: Ursula Stigzelius
