Ökat inflytande för KTH:s lärare
Lärarna har fått en starkare maktposition. I fakultetsrådets nya förankringsmodell får de direkt inflytande i KTH:s viktigaste beslutsprocesser. Dekanus Sophia Hober hoppas att den nya modellen ökar kollegiets lust att engagera sig.
Det handlar om lärarnas och forskarnas inflytande över KTH:s centrala framtidsfrågor – kvaliteten på utbildningen och forskningen: Vilken pedagogisk kompetens ska gälla på KTH? Hur ska resurserna fördelas till skolornas forskargrupper? Hur bör den kommande RAE-processen se ut?
Rektors och universitetsstyrelsens beslut i sådana frågor förankras alltid genom fakultetsrådet. Som i sin tur representerar KTH:s lärare.
I den nya förankringsmodellen jobbar lärarna närmare mot fakultetsrådet, i en så kallad referensgrupp. Gruppen ska bestå av ett 60-tal representerar för KTH:s skolor. De delas in i fem arbetslag och kopplas till fakultetsrådets fem ledamöter. Därmed får de en direkt påverkan på rådets agenda.
– KTH:s verksamhet bygger på att lärare och forskare är engagerade i våra gemensamma frågor. Med den nya modellen får de större inflytande i de besluten, säger Sophia Hober.
Förhoppningen med den nya tightare organisationen är att trigga lärarna till ett ökat engagemang.
– Men självklart måste också viljan till engagemang finnas hos lärarna. Därför är det viktigt för mig att skapa personliga relationer med fler lärare på KTH:s skolor. Då kan man lättare hitta dem som har ett genuint engagemang och vill vara med och påverka KTH:s framtid, säger hon
Men hur ska man lyckas engagera för KTH-gemensamma frågor hos lärare och forskare som ständigt har en fullbokad almanacka?
– Genom att vara ute i god tid och ha intressanta frågor på agendan. Det måste finnas en koppling mellan de centrala frågorna och den egna rollen på KTH.
För Sophia Hober är kopplingen uppenbar:
– För att upprätthålla kvaliteten i forskning och utbildning högt måste vi samråda med kollegorna. Utveckling och förbättring sker i dialog med forskare och lärare. Det finns ingen annan väg att gå.
Valet av representanter till referensgruppen sker på skolorna. De personer som väljs kommer också vara en rekryteringsbas till fakultetsrådets arbetsgrupper, som i dagsläget består av anställningsutskottet och utbildningsutskottet. Under hösten startas även en beredningsgrupp som ska behandla frågor kring resursfördelningen av fakultetsmedel.
Sophia Hober betonar att den nya förankringsmodellen ställer höga krav på referensgruppens representativa roll.
– De som väljs på skolorna får stort ansvar att både informera om rådets aktuella frågor och att fånga upp de åsikter som finns på deras skolor.
Fakultetsrådet kommer även att hålla stormöten med samtliga 650 lärare på KTH. De ska hållas 2-3 gånger per år och utformas som informationsmöten.
Tillsammans med prodekanus Per Berglund ska Sophia Hober under hösten besöka alla forskargrupper på KTH.
– Det är nödvändigt för att lära sig vilken forskning som finns på KTH, förstå hur forskarna prioriterar och för att informera dem om hur vi tänker, säger hon.
Bildandet av fakultetsrådet är en följd av regeringens beslut att stärka de svenska lärosätenas autonomi. Det har bland annat gett friheten för högskolorna att själva besluta hur de vill organisera sin verksamhet. Den ökade friheten har också väckt farhågor om en rubbad maktbalans. Kritiker menar att lärarkollegiet riskerar att hamna i bakvattnet för rektor och styrelse.
Sophia Hober ser referensgruppen som ett sätt att säkerställa maktbalansen.
– Min roll är att bevaka det kollegiala inflytandet på KTH. Har vi en bra förankringsprocess inom rådet kan vi också hålla en trovärdig dialog mellan kollegiet och rektor, säger hon.
Text: Christer Gummeson