Nätmobb hånade fritänkare i miljöteknik

Publicerad 2013-10-04

Hur fritt får man tänka och uttrycka sig om ny forskning? Politikern Peter Pedersen vet. När han ställde en öppen fråga till en forskarpanel om vinddrivna fordon och laddningsbara batterier, ledde det till enorma trakasserier på nätet. I själva verket tangerade hans tankar flera nydanande lösningar för miljövänliga transporter.

– Det är mycket olyckligt att offentliga utfrågningar ska få sådana här konsekvenser. Att ha ett öppet samtal om miljöteknik är själva grunden för en utveckling i de här avgörande frågorna, säger Jonas Åkerman, en av de forskare som svarade på Pedersens fråga i panelen.

Utfrågningen av forskarpanelen som skedde i ett av riksdagens utskott, filmades och lades ut på Youtube. Klippet visar hur panelen tycks överrumplade av Pedersens fråga och konstaterar att förslaget som han tar upp inte har någon relevant bäring.

– Vi blev nog lite tagna på sängen. Han ställde en fråga på en basal nivå som var lite utanför sammanhanget. Jag försökte svara på ett sätt som inte skulle trycka ned honom. Jag ville släta över frågan för att vi skulle kunna gå vidare, säger Jonas Åkerman, forskare vid Miljöstrategisk analys.

I sin fråga undrar Pedersen om man inte kan sätta en vindsnurra på en bil för att fånga och lagra energi under färden. Han gör också jämförelser med en gammaldags cykel-dynamo.

Bara de hårdhudade blir kvar

I det massiva gensvaret som följde i filmens kommentarsfält framställs Pedersen som en mindre vetande person. Påhoppen är mycket grova och tar all heder och ära av honom som politiker. I dag har Peter Pedersen slutat som rikspolitiker, men är aktiv inom sitt parti på kommunal nivå.

Jakob Kuttenkeuler vill ge den mobbade politikern upprättelse.

– Det behövs så lite för att nätmobben ska gå igång. Jag har själv erfarit det när jag deltagit i debatter på bland annat Newsmill och blivit kallad för ”miljömaffian på KTH” eller värre saker. I förlängningen är det bara de mest hårdhudade som vill var med i sådana här debatter, och det är naturligtvis inte bra, säger Jonas Åkerman.

Jakob Kuttenkeuler som undervisar i farkostteknik har också uppmärksammat Youtube-klippet och är djupt bedrövad över trakasserierna i kommentarsfälten. Han vill gärna ge Pedersen upprättelse och påpekar att politikern var något viktigt på spåren med sin fråga.

Kuttenkeuler använder filmen i sin undervisning för att trigga studenterna att tänka ”utanför boxen”. Han tar bland annat utgångspunkt i en ordväxling från klippet som handlar om utopin om evighetsmaskinen.

– Man kan tolka panelens reaktioner som att det var evighetsmaskinen som Pedersen funderade kring. Efter filmen brukar jag fråga studenterna på vilket sätt den fråga han ställde verkligen handlar om det.

Studenter blir svarslösa

Här brukar studenterna bli svarslösa. Få av dem kan utveckla sina tankar om på vilket sätt Pedersens idéer handlar om att skapa en evighetsmaskin (perpetuum mobile), vilket vetenskapligt bevisats vara en omöjlighet.

Då plockar Jakob Kuttenkeuler fram ett fordon i miniatyrformat med en vindsnurra på motorhuven som han själv konstruerat och som kan färdas framåt enbart i kraft av motvind. Det vill säga ett exempel på den energitekniska lösning som Pedersen egentligen efterfrågade under utfrågningen med forskarpanelen.

Kuttenkeulers miniatyrfordon drivs framåt av motvind.

I själva verket tangerar Pedersens fråga flera miljötekniska innovationer som kommit de senaste åren. Tekniken har använts exempelvis på prov av rederiet Stena Line, som har monterat vindkraftverk på fördäck hos en av sina passagerarfärjor.

Med hjälp av vindsnurrorna produceras ström till fartygets elnät. Genom att de är placerade i fören bidrar de också till att luftmotståndet och därmed bränsleåtgången reduceras.

– Rederiet ser det som en reell möjlighet att öka energieffektiviteten, säger Jonas Åkerman.

Men när Peter Pederson ställde sin fråga till forskarpanelen var inte sammanhanget anpassat för att fånga upp den här dimensionen, menar han.

– Det var ont om tid vid tillfället och det var ett fokuserat ämne. Om det varit ett annat forum hade vi kunnat ta diskussionen vidare, ur nya synvinklar.

Forskarpanelen var ganska avvisande i sitt svar till Pedersen. Har ni skuld i den nätmobb som drabbade honom?
– Nej det kan man inte lägga på oss. Det är så här trenden ser ut i dag. Man behöver bara en liten förevändning, minsta lilla felsägning, för att vända ett resonemang till det värsta. Det här blev upplagt som en straffspark för dem som vill häckla någon annan, säger Jonas Åkerman.

Jakob Kuttenkeuler håller fram Pedersens öppenhet som en förebild inför sina studenter. Han använder filmklippet för att visa på vikten av att inte följa med strömmen utan våga tänka efter och ta ställning självständigt.

– Efter att jag visat filmen på lektionen brukar flera studenter nästan skämmas för att de närapå hakat på mobbens reaktioner. Det här brukar bli ett lyckat pedagogiskt knep för att komma till slutsatsen att vi både ska ha öppna sinnen och vara kritiskt granskande. Det är ju så vi driver utvecklingen framåt, säger han.

Jonas Åkerman håller med. Att inte våga pröva annorlunda idéer är en farlig utveckling, konstaterar han.

– Man behöver bara tänka på alla banbrytande vetenskapliga framsteg som börjat som till synes stolliga tankar. 99 av 100 sådana idéer kanske är just stolliga, men den hundrade är kanske inte det. Det är så uppkomsten av uppfinningar och innovationer fungerar.

Text: Christer Gummeson

Stena Lines vindkraftverk 

Se filmen om politikerutfrågningen 

Till sidans topp