KTH:s mikrobiologi höjer Astras kompetens

Publicerad 2012-05-08

Mikrobiologikursen på KTH ger Astra Zenecas kvalitetspersonal värdefull vidareutbildning. För kursledaren, forskaren Anja Persson, är utbytet både ett välkommet tillskott till forskningsmedlen, ett utvidgat kontaktnät och en pedagogisk utmaning.

I undervisningssalen på KTH sitter 22 personer från kvalitetsorganisationen på Astra Zeneca. De deltar i en utbildning som ges på uppdrag av företaget, en grundläggande kurs i mikrobiologi som skräddarsytts för Astras behov.

– Den ska ge en bred allmänbildning i mikrobiologi, men är lite nischad mot hur mikroorganismer interagerar med människan, förklarar kursledaren Anja Persson.

Kursen är krävande, men intressant tycker Monica Eriksson som arbetar med farmakopé specifikationer på Astra Zeneca.

– Jag är civilingenjör i kemiteknik, men vi läste ingen mikrobiologi när jag gick utbildningen. Och det här är ju inget jag jobbar med dagligen, förklarar hon.

De flesta av kursdeltagarna har en naturvetenskaplig utbildning motsvarande minst en master- eller magisterexamen i kemi. Men många av dem har, i likhet med Monica Eriksson, gått utbildningar som inte innehöll så mycket om just mikrobiologi.

– Och även om vi inte direkt behöver mikrobiologin i vårt dagliga arbete, så ger den här utbildningen en ökad förståelse för vilka risker vi hanterar, påpekar Annika Nyberg som är naturvetare från Uppsala universitet.

Bland deltagarna finns flera civilingenjörer från olika lärosäten. Ola Berntsson, som arbetar med att ta fram nya analysmetoder för läkemedel, gick sin civilingenjörsutbildning här på KTH.

– Det är kul att komma tillbaka. Mycket är likadant, men det är en hel del som är ändrat också. Och nej, vi läste inte heller särskilt mycket mikrobiologi.

Kursen för Astras personal är bara ett av många exempel på KTH:s uppdragsutbildningar. Även Ericsson, TeliaSonera, Scania och JM Entreprenad anlitar KTH för kompetensutveckling.

– I år kommer vi bland annat att leverera ett 30-tal kurser om mjukvaruutveckling till Ericsson, både i Sverige, Kina och Kanada, berättar Harald Sammer, chef för KTH:s uppdragsutbildning, KTH Education.

Uppdragsutbildningen är betydelsefull för KTH av flera skäl påpekar Harald Sammer.

– För det första är den en viktig del i samverkan med samhället och nyttiggörandet av universitetets forskning. Det andra skälet är ekonomiskt – vi använder oss ju av KTH-resurser och finansierar på så sätt forskar- och lärartjänster.

I dagsläget avsätter uppdragsutbildningen 8–9 miljoner per år till forskare/lärare. Men målsättningen, enligt KTH:s ”Vision 2027” är att uppdragsutbildningen vid det laget ska finansiera 10 procent av utbildningen på grund- och avancerad nivå. Vilket skulle motsvara omkring 150 miljoner i dagens penningvärde.

Harald Sammer tvivlar inte på att det finns förutsättningar för uppdragsutbildningen att växa rejält. Efterfrågan är stor och kunderna mer än nöjda. Men en utmaning för tillväxten är att kunna engagera tillräckligt många lärare till de kurser som efterfrågas.

– I dag tvingas vi ibland begränsa omfattningen av vissa uppdrag för att vi inte kan få fram lärare. Våra samtal med företagen handlar ofta om hur vi kan stärka och utöka forskningsresurserna som en förutsättning för ett långsiktigt utbildningssamarbete.

Anja Persson, som är forskare på Skolan för bioteknologi, engagerade sig i uppdragsutbildningen av flera anledningar.

– Det mest bestående utbytet tycker jag är det nätverk man får med människor som jobbar lite vid sidan om det jag gör. Den här kursen exempelvis har ju gett mig en inblick i läkemedelsbranschen. Sedan ger det också en bra ekonomisk ersättning som tillfaller forskningen, säger hon.

Dessutom tycker Anja Persson att uppdragsutbildningen ställer henne inför intressanta pedagogiska utmaningar. Att undervisa människor i vidareutbildning skiljer sig på flera sätt från att undervisa vanliga KTH-studenter.

– Dels handlar det om motivation och mognad. Astras personal är jättehungriga på att ta till sig kunskapen och väldigt aktiva. Det är krävande, men väldigt roligt att undervisa dem.

Den andra skillnaden, säger hon, ligger i formatet. I uppdragsutbildningen arbetar man hela dagar med samma ämne vilket ger studenterna helt andra möjligheter att fokusera och interagera. Ingen behöver springa ifrån för att hinna till nästa lektion i något helt annat ämne.

– Och man kan göra så otroligt mycket mer som lärare när man kan varva föreläsningar och övningar om samma ämne under en hel dag.

Astra-kursen är upplagd på 8 studiedagar, fördelad på 4 block med två heldagar i följd på KTH varannan vecka. Mellan varje studiepass har deltagarna också en ganska omfattande hemuppgift att arbeta med.

Dagens studiepass har handlat om genetik. Anja Persson avrundar med att gå igenom de övningsuppgifter som kursdeltagarna har arbetat med efter lunch.

– Arvsanlagen kan alltså spridas vertikalt eller horisontellt. Då skulle vi ha tre exempel. Transformation ja, och mer?

Så är utbildningspasset slut för den här gången. Nästa gång kursdeltagarna samlas, om två veckor, ska det handla om kontroll av tillväxt, mikrobiella ekosystem och miljömikrobiologi. Dessutom kommer en extern föreläsare, Christina Greko från SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, för att tala om antibiotikaresistans.

Text: Ursula Stigzelius

Prenumerera på Campis nyheter