”KTH:s innovationsarbete i skymundan”

DEBATT

Publicerad 2017-01-20

Hur kan ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm missa att ta upp KTH:s insatser när han intervjuas om innovation och entreprenörskap inom akademin i KTH Magazine? Det undrar Malin Luuke, kommunikationsansvarig på KTH Innovation, vars verksamhet rankats som en av de bästa i Sverige.

Jag läser intervjun i KTH Magazine med Pontus Braunerhjelm som har lett Entreprenörskapsutredningen för regeringen. Intressant artikel kan tyckas då den lyfter just de frågor jag ständigt vurmar för men där KTH:s blomstrande arbete inom just innovation och entreprenörskap inte syns överhuvudtaget. Vilken blunder! 

Som kommunikationsansvarig på KTH Innovation är min främsta uppgift att uppmärksamma och lyfta innovation och entreprenörskap på KTH, något som ständigt ökar, men där jag och mina kollegor på vår avdelning tydligen misslyckats katastrofalt.

För om inte ens Braunerhjelm vet om KTH Innovation och hur vi arbetar med dessa frågor, hur många potentiella idébärare har rentav då gått miste om det kostnadsfria stödet som studenter och forskare på KTH kan ta del av? Ett stöd som i oberoende utvärderingar visar sig vara ett av de absolut bästa innovationsstöden i Sverige.

Vi har sett en tydlig trend under de tio år som KTH Innovation bedrivit sin verksamhet som visar på en ökad populäritet och acceptans bland civilingenjörer och forskare för kommersialisering och där allt fler väljer entreprenörskap som kompletterande ämne, men också som en alternativ karriär.

Men inget belyser kanske detta bättre än pinfärska siffror. Under 2016 tog KTH Innovation emot hela 313 nya idéer där 119 av dessa kom från forskare. 30 entreprenörer startade bolag med hjälp av vårt stöd och vi hade 25 framgångsrika avslut från case som tagit del av vårt stöd.

Braunerhjelm talar om problematiken kring patentansökningar och lärarundantaget men lyfter hellre Cambridge och Austin som universitet med högt patentinnehav istället för vad KTH åstadkommit inom området. Vi hjälpte till att genomföra 21 patentansökningar och 29 nyhetsgranskningar under 2016  men där jag personligen kan tycka att räkna patentpinnar inte är den enda måttstocken som talar för framgång.

Roligast däremot tycker vi det är att titta på kronor och ören. Under fjolåret finansierades 89 av de case KTH Innovation stödjer med 41,2 miljoner kronor – medel som kommer från VINNOVA, EU och flera högt rankade tävlingar och detta är avgörande tillskott för dessa tidiga bolag och dess utveckling. Att 11 av dessa miljoner kommer från privata investerarfickor säger något om att kvalitén på idéerna är hög.

Avslutningsvis vill Braunerhjelm se fler labb- och garageverksamheter på KTH och därför vill jag flagga för att dörren alltid är öppen till KTH Innovations förinkubator där verksamheten spirar för fullt. Hit var söktrycket all-time-high till höstens kull och där slutligen 10 av de 13 antagna bolagen var sprungna ur forskning.

I dagsläget huserar vi 25 startups i våra lokaler som dagligen kämpar med att få sina bolag flygfähiga. Ett av dessa är EVAM som KTH skrev om i veckan. Några andra exempel från KTH Innovations förinkubator är Greenely som 2016 tog in 5 miljoner i riskkapital, Degoo, vars användarbas växer med 25 000 personer om dagen och Manomotion, VR-bolaget som i höstas stängde sin första finansieringsrunda på 14 miljoner kronor med en rad väletablerade investerare i ryggen, spås alla en ljus framtid.

Läs Pontus Braunerhjelms svar:

För att inte nämna Volumental som förövrigt haft sin bas hos THINGS, hårdvaruhubben på KTH, som har åstadkommit bra mycket mer än att samla ett gäng nördar som ”försöker komma på saker” som Braunerhjelm hävdar.

Till dig som är intresserad av att veta mer om hur KTH arbetar med entreprenörskap vill jag säga varmt välkommen till oss för ett besök. För här finns precis de drivna, ihärdiga och ambitiösa hjältar som artikeln är på jakt efter. Det vill säga riktiga KTH-entreprenörer!

Malin Luuke, kommunikationsansvarig, KTH Innovation

Till sidans topp