KTH-forskningen som gav mest eko

Publicerad 2017-02-08

Vilken forskning från KTH fick störst genomslag i omvärlden förra året? Sökandet efter universums okända materia och studier om solens påverkan på det högteknologiska jordelivet stod högst i kurs.

KTH-forskning inom två internationella storsatsningar – fortsatta experiment i svallvågorna av Higgspartikelns upptäckt och avancerade mätningar av rymdoväder – var de mest citerade forskningsarbetena från 2016. KTH har bidragit olika grad inom projekten som resulterat i hundratals vetenskapliga artiklar senaste året.

Det mest uppmärksammade forskningsarbetet med KTH-forskare som medförfattare finns bland de 225 mest citerade i världen, enligt databasen Web of Science, som totalt rymmer ett par miljoner vetenskapliga arbeten. Av KTH:s tio mest citerade artiklar kommer alla utom en från något av de två projekten

Forskarna bakom, bland andra Jonas Strandberg, lektor och forskningsledare vid CERN, och Per-Arne Lindqvist, forskare vid avdelningen för rymd- och plasmafysik, är naturligtvis glada över uppmärksamheten:

– Jag är stolt och det känns roligt att vår forskning blir uppmärksammad, säger Jonas Strandberg. Det är också förståeligt, det är många som väntar på våra experimentresultat och vad de kan leda till.

Jonas Strandberg, en av flera tusen forskare som var plats vid partikelacceleratorn i CERN när Higgspartikeln upptäcktes 2012, leder för närvarande arbete vid den så kallade ATLAS-detektorn, som forskare vid KTH varit med och konstruerat.

Sökandet är inriktat på att analysera Higgspartikelns egenskaper och att hitta spåren av nya, hittills oupptäckta partiklar, vilket skulle öppna dörren för en helt ny fysik. Bland annat hoppas man kunna hitta de partiklar som utgör den mörka materian i universum.

Experimenten vid CERN-laboratoriet hör till världens största forskningsprojekt och beräknas pågå fram till år 2035. Över 3000 partikelfysiker medverkar vid ATLAS-experimentenen, och har de senaste åtta åren producerat över 600 vetenskapliga artiklar. Enligt tradition står samtliga forskare som medförfattare på varje publikation som analyserar resultaten från experimenten.

– Det går inte att bena ut vem som gjort mest inom artiklarna. Ingen analys som görs av experimenten skulle ha kommit till om inte alla hjälpts åt med grundarbetet under årens lopp. Forskare från KTH har bidragit med delar som är nödvändiga för samtliga publiceringar – att alla är med och skriver under artiklarna är det mest demokratiska.

Även den andra KTH-forskningen som fick mest uppmärksamhet förra året, mätningar av solens aktivitet, sker inom ramen för ett ambitiöst internationellt projekt. Under ledning av den amerikanska rymdstyrelsen NASA bidrar forskare inom avdelningen för rymd- och plasmafysik med mätinstrument till fyra satelliter som finns i en omloppsbana runt jorden.

– Det är väldigt roligt att vi fått ett sådant gensvar, kommenterar Per-Arne Lindqvist. Jag ser det som erkännande om att vi presterat något bra. Satelliterna sköts upp i mars för två år sedan och nu kommer utdelningen ­– det känns lite som en ketchupeffekt.

Forskningsprojektet, Magnetospheric Multiscale (MMS), mäter solens aktivitet och de partikelflöden som ständigt flödar mot jorden, hamnar i jordens magnetfält och som kan synas som norrsken på himlen.

Syftet med forskningen är att bättre komma underfund med hur fenomen som solstormar och rymdoväder kan orsaka störningar på olika former av högteknologi inom samhällslivet – elkraftledningar, GPS-navigering, radiovågor och tele- och datakommunikation.

– Projektet har väckt stor intresse över hela världen, och många har sett fram emot resultaten. Då är det inte så konstigt att responsen blir därefter, säger Per-Arne Lindqvist.

Sammanlagt har forskarna inom MMS producerat över 200 vetenskapliga artiklar, forskare från KTH har bidragit i olika grad med drygt 30 publiceringar.

Vilken betydelse kan genomslaget få för den fortsatta forskningen?
– Att många visar uppmärksamhet är ett uttryck för att området är hett. Förhoppningsvis kan det ge positiva effekter för en framtida finansiering.

För närvarande har satelliterna avverkat tre av fyra mätperioder som är inplanerade under projektet. Per-Arne Lindqvist räknar dock med en förlängning av MMS-projektet under flera år framöver.

Text: Christer Gummeson

Tio i topp-listan på KTH

Ett utdrag ur databasen Web of Science över de tio mest citerade vetenskapliga artiklarna av KTH-forskare som publicerades år 2016 domineras av Atlas-projektet vid CERN-laboratoriet och rymdfysikprojektet MMS i samarbete med NASA.

Atlas-projektet har fem artiklar på tio i topp-listan med partikelfysikerna Jonas Strandberg, lektor, Bengt Lund-Jensen, professor och Edvin Sidebo, doktorand som medförfattare. Även Jelena Jovicevic, doktorand, har medverkat i forskningsarbetet.

I artiklarna analyseras experiment där forskare gjort mätningar av Higgsartiklar eller sökt efter andra, ännu oupptäckta artiklar. Störst uppmärksamhet fick publikationen Search for an additional, heavy Higgs boson in the decay channel at in collision data with the ATLAS detector i tidskriften European Physical Journal C som världens 225:e mest citerade artikel.

KTH:s rymdfysiker inom Magnetospheric Multiscale (MMS) är med och bidrar till fyra artiklar, som beskriver mätinstrument och analyserar data. Medverkande forskare är Per-Arne Lindqvist, Göran Marklund, professor och Göran Olsson, ingenjör som designat mätutrustningen.

En av artiklarna, The Spin-Plane Double Probe Electric Field Instrument for MMS i tidskriften Space Science Reviews, har en KTH-forskare, Per-Arne Lindqvist, som huvudförfattare.

Bland de tio främsta på KTH:s topplista finns även en publicering från det internationella fysiksamarbetet Fermi Lat med Staffan Larsson och L Li från KTH. Projektet mäter kosmisk strålning.

Att i januari slå fast vilken forskning som varit mest framgångsrik året innan kan vara vanskligt. Tiden är för knapp för att tidskriftsartiklarna ska hinna slå rot i tillräcklig grad. Vanligtvis tar det några månader eller längre innan citeringarna börjar komma.

Enligt KTH:s bibliometriker kan man slå fast en mer definitiv tio i topp-lista för 2016 om 3-4 år. Däremot visar det snabba genombrottet för KTH-forskarnas artiklar att de anses som mycket intressant och angelägen forskning som fortsatt kommer att vara högciterad.

Artiklarnas citeringar på listan är ännu inte ämnesnormerade.  Det betyder att de inte har justerats efter vad som är ett genomsnittligt citeringsantal inom respektive forskningsområde. Vissa ämnen får som en följd av publiceringstraditionen fler citeringar än andra. För att justera detta tillskrivs citeringar inom lågciterade ämnesområden ett högre värde med hjälp av en indikator.

Utdraget ur databasen Web of Science gjordes 31 januari 2017.

De tio mest citerade

Forskningsartiklar publicerade 2016 med KTH-forskare involverade (artikel-titel, författare, tidskrift)

  • 1.Search for an additional, heavy Higgs boson in the decay channel at in collision data with the ATLAS detector. By: Aad, G.; Abbott, B.; Abdallah, J.; et al. Group Author(s): ATLAS Collaboration. EUROPEAN PHYSICAL JOURNAL C   
  • 2. The FIELDS Instrument Suite on MMS: Scientific Objectives, Measurements, and Data Products. By: Torbert, R. B.; Russell, C. T.; Magnes, W.; et al. SPACE SCIENCE REVIEWS   
  • 3. FERMI-LAT OBSERVATIONS OF HIGH-ENERGY gamma-RAY EMISSION TOWARD THE GALACTIC CENTER. By: Ajello, M.; Albert, A.; Atwood, W. B.; et al. ASTROPHYSICAL JOURNAL   
  • 4. Searches for scalar leptoquarks in pp collisions at root s=8TeV with the ATLAS detector. By: Aad, G.; Abbott, B.; Abdallah, J.; et al. Group Author(s): ATLAS Collaboration EUROPEAN PHYSICAL JOURNAL C 
  • 5. Electron-scale measurements of magnetic reconnection in space. By: Burch, J. L.; Torbert, R. B.; Phan, T. D.; et al. SCIENCE  
  • 6. Search for new phenomena in dijet mass and angular distributions from pp collisions at root s=13 TeV with the ATLAS detector. By: Aad, G.; Abbott, B.; Abdallah, J.; et al. Group Author(s): Atlas Collaboration PHYSICS LETTERS B   
  • 7.Search for a high-mass Higgs boson decaying to a W boson pair in pp collisions at root s=8TeV with the ATLAS detector. By: Aad, G.; Abbott, B.; Abdallah, J.; et al.Group Author(s): ATLAS Collaboration JOURNAL OF HIGH ENERGY PHYSICS 
  • 8. The Spin-Plane Double Probe Electric Field Instrument for MMS. By: Lindqvist, P. -A.; Olsson, G.; Torbert, R. B.; et al. SPACE SCIENCE REVIEWS   
  • 9. The Axial Double Probe and Fields Signal Processing for the MMS Mission. By: Ergun, R. E.; Tucker, S.; Westfall, J.; et al.SPACE SCIENCE REVIEWS   
  • 10. Measurements of the Higgs boson production and decay rates and coupling strengths using pp collision data at root s=7 and 8 TeV in the ATLAS experiment. By: Aad, G.; Abbott, B.; Abdallah, J.; et al.Group Author(s): ATLAS Collaboration EUROPEAN PHYSICAL JOURNAL C 
Till sidans topp