Ingenjör blir bättre med genuskunskap
Finns det teknik som är kvinnlig eller manlig? Och hur kommer det sig att ny teknik ibland har gjort ”manliga” yrken kvinnliga – och ibland tvärtom? Kursen ”Genus och teknik” analyserar och ifrågasätter, sorterar fakta från myter. Och gör dig till en bättre ingenjör säger studenter som gått den.
Den som skapar teknik har också ett ansvar för hur den används, tycker Maja Fjaestad, biträdande lektor på avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria.
– Som utformare av teknik bör man även kunna ifrågasätta den. Hur kommer den här tekniken att användas? Kommer den att begränsa en viss människogrupps livsutrymme?
Som exempel på ”begränsande” teknik nämner hon till exempel korsetten. Men också de vägar i USA som byggdes så att inga bussar kunde åka på dem, endast personbilar. En helt avsiktlig strategi för att förhindra framför allt färgade människor att ta sig till vissa områden.
Maja Fjaestads kurs, ”Gender and Technology” handlar nämligen inte enbart om kvinnor och teknik utan behandlar kopplingen genus och teknik i ett bredare perspektiv.
– Vi talar mycket om maskulinitet på kursen. Ofta diskuterar man ju kvinnorollen men jag tycker det är spännande att i stället granska mansrollen. Vi har till exempel diskuterat mansrollen i Disneyfilmer...
Från kvinnoyrke till mansyrke
Det finns ingen av naturen given könsbunden teknik, men definitivt teknik som uppfattas som manlig eller kvinnlig, menar Maja Fjaestad.
– Men den uppfattningen är inte oföränderlig. Det finns exempel på att införande av ny teknik omdefinierat yrken både från kvinnoyrken till mansyrken och tvärtom.
Ett exempel på det förstnämnda är mejeriyrket. När tillverkningen av mejeriprodukter började flyttas ut från gårdarna till fristående enheter sköttes jobbet så gott som alltid av en kvinna, en mejerska. Men när mejerierna mekaniserades ersattes mejerskorna av manliga mejerister – trots att mekaniseringen innebar att arbetet blev mindre fysiskt krävande.
Rakt motsatt effekt hade införandet av ny teknik i en annan bransch. När symaskinen introducerades ledde det till att skräddarnas arbete till stora delar övertogs av sömmerskor.
Men även tekniken i sig kan omdefinieras. Mikrovågsugnen formgavs och salufördes först som en kontorsmaskin, ett högteknologiskt verktyg för stressade män som snabbt och enkelt behövde värma en lunchlåda. När försäljningen gick dåligt riktades marknadsföringen i stället mot andra grupper, mikrovågsugnen blev en köksmaskin och fick ny plastigare design med mjukare linjer.
Ingenjörer som robotar
Maja Fjaestad är själv civilingenjör i teknisk fysik och har doktorerat i teknikhistoria. Men hon har också arbetat i regeringskansliet som politiskt sakkunnig i energifrågor åt Mona Sahlin och tycker att det är viktigt att ingenjörer är med i teknikvärderingsdebatten.
– Ibland beskrivs ingenjörer på ett sådant platt sätt – reduceras till någon slags robotliknande producenter. Men även ingenjörer är människor som relaterar till vad de gör och blivande ingenjörer behöver verktyg för att kunna analysera och ifrågasätta.
Gender and Technology är en ny kurs som gick första gången våren 2011. Kursen ges på engelska och är upplagd på en serie korta föreläsningar direkt åtföljda av lite längre seminarium. Litteraturlistan är omfattande och som avslutning ska studenterna skriva en uppsats som behandlar ämnet genus och teknik.
Kursen innehåller också ett designmoment där uppgiften är att designa teknik som utmanar gängse föreställningar om kön och teknik. Bland förslagen från den första kursens studenter fanns till exempel könsneutral reklam för hårfärgningsmedel och en sminklåda designad som en verktygslåda.
”Du blir en bättre ingenjör”
Chatarina Asplund , som studerar materialdesign, var en av studenterna på den första kursen. Hon uppskattade att själva strukturen skiljer sig från andra KTH-kurser.
– En kurs på KTH går ofta ut på att förstå eller komma ihåg väldigt mycket. Man hinner inte reflektera så mycket. Här fick man använda ett annat tänkesätt, läsa mycket, analysera, diskutera och skriva mycket.
Det tycker hon har ett värde som går långt ut över insikt om genusfrågorna.
– Just det här med att tänka kritiskt har jag stor nytta av i många sammanhang. Visst har jag gjort det tidigare också, men även kritiskt tänkande kan bli slentrianmässigt. Man behöver liksom ruskas om ibland.
Intressant, relevant och viktig. Så beskriver Olof Somell, student på Teknisk fysik genderkursen. Dessutom gav den utmärkt träning i att läsa och skriva påpekar han.
– Jag ser den här typen av kurser som ett sätt att bredda perspektivet. Man får en känsla för sammanhang, en insikt om att teknik inte utvecklas i något slags vacuum oberoende av världen omkring.
Gender and Technology ges nästa gång våren 2012. Till den som överväger att gå kursen men inte har bestämt sig ännu säger Olof Somell:
– Gör det! Det är en väldigt rolig kurs, mer givande än vad du kanske kan tro. Du blir en bättre ingenjör av den.
Text: Ursula Stigzelius
