Färre tjänsteresor ett måste för miljön

Publicerad 2017-02-01

Vilket fotavtryck på miljön gör KTH:s resande? Pendlingen till och från jobbet har begränsad påverkan, men tjänsteresorna leder till stora utsläpp. För att nå hållbarhetsmålen krävs en omsvängning i synen på hur och varför vi reser.

Resvanorna vid KTH ger en splittrad bild ur miljösynpunkt, enligt Markus Robért, forskare inom hållbar utveckling som kartlagt och analyserat personalens resande. På den ljusa sidan finns arbetspendlingen – relativt få tar bilen till jobbet, många åker kollektivt, cyklar eller går.

– Det är ett glädjande resultat där KTH är ett föredöme för andra organisationer om hur man reser klimatvänligt i en storstad. KTH-personalen hör knappast till dem som orsakar bilköer på stans gator, säger han

Förklaringarna till det miljövänliga pendlandet är flera – tillgången till kollektiva färdmedel är hög vid KTH medan antalet p-platser på campus är begränsat. Dessutom har personalen, enligt svaren i en enkät, en hög miljömedvetenhet.

Samtidigt försvinner de goda miljöeffekterna från jobbpendlingen genom ett omfattande resande i tjänsten, främst vid flygresor. Mer än hälften av personalens tjänsteresor sker med flyg – totalt står flygresor för 90 procent av KTH:s utsläpp vid resande.

– Det är en naturlig del i den akademiska kulturen att resa för att träffa kollegor. Forskningssamtalet är globalt och ska naturligtvis fortsätta, men vi behöver sätta in åtgärder för att minska flygandet, både genom att använda andra färdmedel och hitta alternativa sätt att mötas, säger Markus Robért.

Syftet med undersökningen är att skapa underlag för att hitta vägar fram till minskad miljöpåverkan vilket även kan bidra till lägre kostnader.

Enligt KTH:s hållbarhetsmål ska utsläppen vid resor minska med 20 procent fram till år 2020 – ett mål som kan nås om ungefär var tionde flygresa slopas, enligt Markus Robért. I beräkningen tas med att det kommer att ske en effektivisering inom flygbranschen med minskade utsläpp per flygresa under denna tidsperiod.

En övervägande majoritet av dem som svarat på enkäten är positiv till att KTH arbetar för att minska utsläppen vid resor. Samtidigt uppger endast en liten andel, sex procent, att de hade kunnat ersätta sin senaste tjänsteresa med en telefon- eller videokonferens. Många upplever att det inte finns tillfredsställande tekniska möjligheter för distansmöten.

– Här finns ett förbättringsområde som det verkligen behöver arbetas med. Det blir svårt att få acceptans för en stark hållbarhetspolicy om inte tekniken för alternativa mötesformer finns på plats, säger Markus Robért.

Undersökningen har tagits fram på uppdrag av KTH Sustainability Office som under våren kommer att bjuda in representanter från förvaltning och fakultet till workshops för diskussioner om hur KTH:s utsläpp vid resande kan minska. Ett målscenario, som beskriver hur en möjlig övergång till alternativa färdmedel och förändrade mötesformer kan se ut, ska tas fram, liksom en åtgärdsplan.

Text: Christer Gummeson

KTH:s resande

Arbetspendling:

  • 66 procent av KTH-personalen åker kollektivt till och från jobbet, 23 procent cyklar, 10 procent åker bil och 10 procent går. (Sifforna överstiger 100 procent eftersom de avser en arbetsvecka då flera färdmedel kan användas)
  • Jämfört med ett 70-tal andra företag och organisationer som undersökts har KTH högst andel personal som åker kollektivt till arbetet. KTH:s personal hör även till de tre arbetsplatser i undersökningen med minst andel bilpendlare.
  • Siffrorna kommer från en enkät som skickades ut till anställda. 28 procent svarade, en svarsfrekvens som enligt Markus Robért kan ge en viss överrepresentativitet åt dem som är mer intresserade i miljöfrågor.

Tjänsteresor:

  • Vid sin senaste tjänsteresa använde 55 procent av KTH-personalen flyg, 23 procent fjärrtåg, 13 procent kollektivtrafik.
  • Siffrorna om tjänsteresor kommer från KTH:s resedatabas med uppgifter från upphandlad resebyrå.

Resor, totalt:

  • KTH:s totala utsläpp vid resor är 3,5 ton växthusgaser per anställd och år. I denna siffra ingår en uppräkningsfaktor eftersom utsläpp på hög höjd leder till större effekter än utsläpp vid marken. Tidigare beräkningar som gjorts av KTH:s utsläpp vid resor har inte haft med denna faktor, vilket resulterat i lägre siffror för utsläpp per anställd.
  • Flygresor, främst utrikes, står för 90 procent av KTH-medarbetarnas utsläpp.
Till sidans topp