”Bäst om forskarna själva får bestämma”
CSC-forskare tog genvägen till ämnesöverskridande samarbete
CSC-skolan har tagit fram en ny metod för att stimulera ämnesövergripande forskning. Med hjälp av så kallade Small visionary projects har man dragit igång flera forskningssatsningar som annars aldrig skulle ha lyft från idéplanet.
Nydanande forskningssamarbete måste utgå från forskarnas egna initiativ, ha en kort startsträcka och inte vara så krångligt att genomföra. Så resonerade CSC-skolans ledning och lät forskarna på rekordkort tid spåna fram nya idéer, varpå skolans professorer röstade igenom vilka projekt som hade den bästa bärkraften.
– Det här är ett jättebra sätt att testa idéer och hitta nya samarbetspartners som man delar ett forskningsintresse med, säger Hedvig Kjellström, som är med i ett av de forskarlag som fått startpengar.
Small visionary projects drogs igång som ett alternativ till en mindre lyckad satsning – att införa lokala forskningsplattformar på CSC-skolan. I stället skalade man ner den satsningen till små projekt som krävde minsta möjliga administration och liten förberedelse för de inblandade.
I ett mejl inbjöds skolans alla forskare att komma in med förslag till nya samarbetsprojekt. Kravet var att forskare från minst två olika avdelningar deltog. Ansökningarna med projektbeskrivningar skulle rymmas på en A4-sida och ta högst 5 minuter att presentera inför skolans professorsgrupp som var satt att avgöra vilka som skulle beviljas forskningsmedel.
I potten fanns 3 miljoner kronor i fakultetsmedel, som delades ut till de fem forskningslag som till slut valdes ut av professorsjuryn. Inget projekt fick mer än 600 000 kronor och ska snarast ses som förstudier som på sikt kan växa upp till fullstora forskningsprojekt med extern finansiering.
Får idéer att växa
Förhoppningen är att modellen med Small visionary projects kan fungera som en inkubator för forskningsidéer som bär på stor potential, säger Danica Kragic, prodekan med samordningsansvar för CSC-skolans forskning.
– Forskningsresultaten som nu håller på att tas fram kan bli den plattform som måste finnas för att man som forskare i nästa steg ska kunna konkurrera och vinna mot andra projekt i en ordinarie ansökan exempelvis till Vetenskapsrådet, säger hon.
Danica Kragics utgångspunkt har varit att öka samarbetet mellan skolans avdelningar. Man ror inte hem några EU-medel om man inte övat upp förmågan att samarbeta med andra forskare, konstaterar hon. I efterhand har hon även sett andra vinster som arbetet med Small visionary projects fört med sig.
– Det handlar om att utveckla flera nödvändiga kompetenser som forskare: Hur kan man till exempel bli bättre på att presentera och ’sälja in’ forskning inför finansiärerna på ett effektivt sätt? Och tvärtom, för oss som satt i professorsgruppen: hur kan vi utveckla våra verktyg för att utvärdera en ansökan?
Initiativ kommer från forskare
En av framgångsfaktorerna för Small visionary projects är att initiativen till samarbetsprojekten kommer från forskarna själva, konstaterar Jan Gulliksen, dekan på CSC-skolan.
– Att från ledningens sida pådyvla samarbeten mellan forskare är aldrig någon bra idé. Nu har de i stället själva skapat helt nya konstellationer med varandra. Och inget av de projekt som vi gett pengar till hade kunnat förverkligas genom endast en forskares kunskap. De kräver kompetens från flera discipliner, säger han.
Två av de forskare som dragit nytta av varandras kompetenser är robotikforskaren Hedvig Kjellström och Jonas Beskow, som forskar om talteknologi. De sökte och fick pengar för ett projekt inom teckenspråkstydning. Målet är att bygga en teckenspråksmaskin som utifrån videofilmade sekvenser kan tolka och översätta teckenspråk till skriven text.
Ett sådant system skulle kunna användas vid videkonferenser, men också i mer vardagliga situationer som att med hjälp av en mobiltelefonkamera transkribera teckenspråk till sms.
– Det här är ett helt nytt område. Det finns inte någon tidigare forskning kring automatisk tolkning av svenskt teckenspråk, alltså ett system som kan tyda och direkt översätta en pågående teckenspråkskonversation, säger Jonas Beskow.
Ambitionen är att under projektiden bygga en maskin som kan klara av att särskilja mellan 50 och 100 ord. Om allt faller väl ut kan teckenspråksmaskinen därefter inlemmas i ett annat forskningsprojekt som Jonas Beskow driver med finansiering från Post- och telestyrelsen. Det projektetet gäller att ta fram ett spel för att lära barn att teckna.
Text: Christer Gummeson
