Nöjdare medarbetare på KTH
”Jag ser fram emot att gå till arbetet”. I det påståendet instämmer 75 procent av de som svarat på KTH:s medarbetarundersökning 2011. Arbetsmotivationen är på topp, trots att arbetsbelastningen är hög, och arbetsplatsen KTH får som helhet höjt betyg jämfört med 2009.
– Allting har blivit lite bättre och vissa saker betydligt bättre. Det är oerhört positivt, säger personalchefen Annica Fröberg.
År 2009 genomfördes för första gången en undersökning där alla anställda på KTH fick samma frågor om sin arbetssituation, hälsa och trivsel. I höstas genomfördes en andra omgång av motsvarande undersökning.
Nu höjer medarbetarna betyget på alla de områden som går att jämföra med resultatet från 2009. Det avspeglar sig bland annat i det index som sammanfattar hur nöjda eller missnöjda medarbetarna är med sin arbetssituation, Nöjd Medarbetarindex (NMI). Där har KTH klättrat upp 5 steg till värdet 64 på en skala från 1 till 100.
– Nästan 71 procent svarar att de vid en helhetsbedömning av sin arbetssituation är nöjda eller mycket nöjda, berättar Annica Fröberg.
Ett område där det skett en påtaglig förbättring är utvecklingssamtalen. Betydligt fler, 71 procent mot 63 procent i förra undersökningen, uppger att de har erbjudits medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna och 15 procentenheter fler, 63 procent, tycker också att samtalen känns meningsfulla.
– Vi har gjort en rejäl satsning på utvecklingssamtalen med workshops och föreläsningar både för chefer och för övriga medarbetare. Så det är väldigt roligt att se att det också har gett resultat, säger Annica Fröberg.
6 av 10 har högt arbetstempo
I undersökningen 2009 stack två resultat ut, ett positivt och ett negativt. Arbetsmotivationen var mycket hög – men det var också arbetsbelastningen.
2011 års undersökning visar att arbetsbelastningen fortfarande upplevs som hög, över 60 procent anger precis som 2009, att de har ett högt arbetstempo. Trots det är KTH:arna fortfarande lika, eller till och med ännu lite mera, motiverade för sitt arbete. Hela 91 procent av de svarande har förklarat att de är ”villiga att göra en extra arbetsinsats om så behövs”.
Hur positivt det än är att motivationen är så hög påpekar Annica Fröberg att det också rymmer en risk för utbrändhet.
– Sambandet hög arbetsbelastning och hög motivation tål att gå djupare in i. 70 procent av KTH:s anställda har förtroendearbetstid och med dagens teknik, som smartphones till exempel, riskerar man också att vara ständigt uppkopplad, säger hon.
På en fråga om det allmänna hälsoläget svarar dock det stora flertalet att de mår bra eller mycket bra. Allt sammantaget verkar även arbetsbelastningen ha lättat något, åtminstone för vissa grupper av anställda.
På frågorna om diskriminering anger 98 personer, 4,5 procent av de svarande, att de utsatts för diskriminering eller trakasserier under de senaste två åren på grund av kön. 108 personer, 4,9 procent, svarar att de har diskriminerats på grund av ålder.
– Vi kommer bland annat att genomföra en fördjupad lönekartläggning för att klarlägga om det förekommer löneskillnader på grund av kön. Men vi måste också titta närmare på det här med åldersdiskriminering, konstaterar Annica Fröberg.
Förebygga diskriminering
Dessutom anger nästan 30 procent av de som svarat på enkäten att det inte förekommer något förebyggande arbete mot diskriminering på deras arbetsplats. Ännu fler, 37 procent, anser att arbetsplatsen saknar tydliga rutiner för rapportering om diskriminering.
– Vi jobbar intensivt med diskrimineringsfrågorna men här finns en del kvar att göra. Delvis är det också en informationsfråga. Det finns till exempel väldigt tydliga rutiner för rapportering om diskriminering men uppenbarligen är det många som inte känner till dem.
Bland åtgärdsplanerna finns även en större satsning på att förebygga diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. 59 personer, 2,7 procent av de svarande uppger att de blivit diskriminerade eller trakasserade på grund av etnisk tillhörighet
– Vi tittar på olika aktiviteter för att medvetandegöra och sprida interkulturell kunskap. Många gånger tror jag det är omedvetna handlingar från en person som blir kränkande för någon annan, förklarar Annica Fröberg.
När det gäller diskriminering går undersökningsresultatet inte att jämföra med det från 2009. Enkäten har nämligen omarbetats helt i den delen eftersom frågorna som ställdes 2009 inte var tillräckligt precisa. Bland annat angavs ingen begränsning av hur långt bakåt i tiden diskrimineringserfarenheterna kunde ligga för att vara relevanta för undersökningen.
I den senaste undersökningen har också ett helt nytt avsnitt lagts till. Det är frågor som enbart riktar sig till medarbetare med personalansvar.
Undersökningen gick ut till 3535 medarbetare på KTH och besvarades av 62 procent, 2197 personer.
Text: Ursula Stigzelius
