Miljöfrågan ska in i alla utbildningar
KTH gör nu en extra satsning på utbildningar om miljö- och hållbar utveckling. Bland annat kommer datateknologerna kunna läsa en ny kurs i hållbar utveckling om hur datateknik kan användas för att lösa miljöproblem.
Kursen kommer att inriktas på hur tekniken kan bidra till minskad miljöpåverkan, förklarar kursansvarige, Åsa Svenfelt.
– Visst kan datatekniken skapa miljöproblem. Men framförallt rymmer den stora möjligheter till hållbara lösningar, säger hon.
Miljö- och hållbar utveckling (MHU) är ett av KTH:s prioriterade områden och målsättningen är att utbildning om MHU ska integreras i alla program. Därför har fem skolor i år beviljats extra rektorsmedel för att utveckla kurser om hållbar utveckling.
CSC-skolan, som i dag har förhållandevis få kurser inom miljö- och hållbar utveckling, är en av de skolor som fått ta del av extra satsningen. Där planeras nu två nya kurser, en på medieteknik och en för blivande datatekniker.
Åsa Svenfelt, forskare i miljöstrategisk analys på ABE-skolan, utformar datalogernas kurs. Självklart behöver studenterna även bli medvetna om teknikens negativa miljöeffekter, säger hon. Men kursen ska framförallt fokusera på möjligheterna, hur datatekniken kan bidra till lösningar.
– Reseplanerare till exempel, kan ge hjälp att göra smarta vägval och få kortare bytestider – och på så sätt kanske göra det attraktivt för människor att välja andra transportsätt än bilen, säger hon.
”Inte bara programmering”
Åsa Svenfelt tänker samarbeta med företag för att få förslag på lämpliga problem som studenterna kan arbeta med att lösa. För det gäller att kursinnehållet upplevs som relevant för datalogerna, påpekar också Alexander Solsmed, datastudent i årskurs 3 och studentrepresentant i utvecklingsarbetet. Annars är det risk att kursen uppfattas som mindre viktig än de mer utpräglat tekniska.
Datateknikernas kurs i hållbar utveckling ska gå andra terminen i årskurs ett och kommer att ges första gången våren 2013. Det är bra att utbildningen om miljö- och hållbar utveckling kommer in på ett så pass tidigt stadium tycker Alexander Solsmed.
– Det är ett sätt att tydliggöra att yrket handlar om mycket mer än programmering. Eftersom dataloger kan komma att jobba med både samhällsekonomiskt och demokratiskt betydelsefulla system är det viktigt att begreppet hållbar utveckling finns i deras medvetande.
En kartläggning som nyligen genomförts visade att KTH:s utbildningsutbud innehåller totalt 189 kurser som helt eller delvis handlar om miljö- och hållbar utveckling. Dessutom finns ett helt civilingenjörsprogram, Energi och miljö, om MHU och inriktningar på hållbarhet inom flera andra program.
Alumner missnöjda med miljöfrågan
Ändå har både EAE, Education Assessment Exercise, den stora utvärderingen av utbildningen som genomfördes 2011, och alumniundersökningar, pekat på att utbildningen om MHU behöver stärkas. I undersökningarna svarar alumnerna i allmänhet att de har fått en bra utbildning som gett dem de verktyg de behöver i sitt arbete, berättar Göran Finnveden, KTH:s vice rektor för hållbar utveckling.
– Utom när det gäller miljöfrågor. På den punkten svarar omkring 50 procent av alumnerna att de har stött på problem som de inte fått redskap att jobba med i utbildningen. Det här gäller alla tekniska högskolor och är väl en ganska tydlig indikation på behovet.
Därför pågår nu en kvalitetssäkring av KTH:s utbildning om miljö- och hållbar utveckling. Kartläggningen var en del i den processen, men tjänar också till att informera om det kursutbud som faktiskt redan finns, förklarar Göran Finnveden.
Han räknar med att det framöver kommer att bli både fler renodlade MHU-kurser och ökat fokus på att lyfta fram hållbarhetsfrågorna i andra kurser.
– Jag förväntar mig en ganska stor utveckling på det här området de närmaste åren. Men det viktiga är att miljö- och hållbar utveckling integreras i alla program, inte på vilket sätt man gör det.
Text: Ursula Stigzelius
