KTH:s lunchmat blir miljövänlig energi
Lunchresterna du lämnat på din tallrik förvandlas just nu till biogas vid en försöksanläggning i skogsbrynet vid Brinellvägen på Campus KTH. Experimentet kan bli ett första steg till att låta matavfallet från restauranger och kök vid KTH bli både elektricitet och värme.
Janet Eustasie möter upp i skogskanten vid Brinellvägen för att visa den mobila biogasanläggningen som är inlånad från Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Här spenderar hon två timmar per dag, trots att anläggningen egentligen helt går att sköta på distans.
– Det är spännande att lära sig så mycket som möjligt under de tre veckor vi har fått låna anläggningen. Projekt är också avslutningen av mitt exjobb, säger Janet Eustasie, som genomfört sin KTH-mastersutbildning på distans i sitt hemland Mauritius. Nu slutför hon den med sitt examensarbete på plats vid Institutionen för energiteknik.
Tanken är att en liknande anläggning ska permanentas för att förvandla dagens matavfall från KTH:s restauranger och personalkök till biogas. Den inlånade biogasanläggningen är mobil, helautomatisk och högteknologisk och skulle kosta cirka 4,5 miljoner kronor att köpa.
Men den anläggning som KTH kan få behöver bara kosta en tiondel att tillverka och frakta till Sverige, enligt Janet Eustasie.
– Vi tittar på lösningar med etablerad teknik där anläggningen byggs med glasfiber. Vi har kontakt med både indiska och kinesiska tillverkare och undersöker nu om de kan bygga i enlighet med svenska lagkrav och bestämmelser.
Tio kubikmeter biogas per dag
Detta är andra veckan som biogasanläggningen finns på plats. När den går för fullt kan den producera upp till tio kubikmeter biogas per dag. Starten försenades dock några dagar då det var svårt att få tag på väl sorterat matavfall.
Janet Eustasie visar containern där avfallet lagras och det är en salig blandning av papper, plastpåsar och matavfall. Var fjärde dag får hon därför dra på sig skyddsoverallen och manuellt sortera bland salladsrester och trasiga aluminiumförpackningar.
– En knäckfråga är att sorteringen måste ske vid källan om detta ska fungera väl. Men samtidigt är det ett problem som vi tror kommer att lösas med skärpta lagkrav på sopsortering. Vi behöver avfall där 75–80 procent är organiskt för att anläggningen ska fungera utan manuell sortering.
Avfallet mals ned i en kraftig kvarn och blandas sedan med rätt mängd vatten till en tjock soppa. När anläggningen går för fullt drar den 200 liter avfallssoppa per dag, som består av cirka 100 kilo matavfall och resten vatten. Soppan värms upp till 55 grader innan den leds till rötningstanken.
– Restavfallet ska nämligen kunna användas som gödningsmedel och då får det inte innehålla hälsofarliga bakterier. Vi kommer dock inte att driva detta experiment så långt som till gödningsmedel.
Gasen tappas på stora ballongliknande säckar för vidare transport. Ännu är inte förbränningsanläggningen på plats så mycket av gasen går upp i rök i form av en fackla på taket.
– Det tar i genomsnitt 21 dagar för att slutföra hela processen men redan efter några timmar kan vi utvinna biogas.
Bioenergin används av KTH
Gasen som produceras består till 70 procent av metan och ska kunna användas både till att utvinna värme och elektricitet, främst för KTH:s eget behov.
När en permanent anläggning väl finns på plats har Janet Eustasie återvänt till hemmauniversitetet på Mauritius. Hennes mål är att utveckla tekniken för att kunna utrusta jordbruken i hemlandet med biogasanläggningar. Där kan gödslet från grisar och kor bli till elektricitet och restavfallet användas som gödningsmedel på åkrarna.
– Många av lantbruken ligger isolerade och saknar elektricitet. Att göra biogas av gödsel är dock inte lika effektivt som av matavfall. Därför kommer matavfall att bli värt allt mer i framtiden.
Janet Eustasie återvänder till Mauritius den sista juni efter att ha spenderat de sista fem månaderna på KTH.
– Den större delen av tiden har utbildningen skett på distans tack vare ett samarbete sedan 2007 mellan KTH och universitetet i Mauritius. Tre studentkullar har blivit resultatet hittills och jag hoppas verkligen att utbytet lever vidare, säger hon.
Janet Eustasies examensarbete är en del av projektet Explore Polygeneration som syftar till att skapa förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. Målet är bättre utnyttjande av befintliga, förnybara energikällor och att erbjuda ett flertal samtidiga energitjänster som el, värme, kyla och rent dricksvatten. Projektet ingår i den europeiska storsatsningen EIT KIC InnoEnergy.
Mer information, se www.explore-polygen.com, eller kontakta projektledaren Anders Malmquist, Institutionen för Energiteknik, 070-590 60 21, anders.malmquist@energy.kth.se, eller Janet Eustasie, 070-443 78 72, eustasie@kth.se
Text: Magnus Trogen
