KTH ger läxhjälp för framtidens studenter

Publicerad 2012-05-31

Nu ges läxhjälp för grundskole- och gymnasielever på centrala KTH:s campus. Här ger studenter som är anställda av Lärarjouren hjälp till den som kört fast.

En efter en droppar ungdomarna in på läxhjälpen som hålls torsdagseftermiddagar på KTH Info-center. Anna Hellberg Gustafsson arbetar på Internationella relationer och följer med sonen Fredrik som behöver lite hjälp med kemiläxan.

– Detta är en bra möjlighet för lite extra hjälp. Inte minst med tanke på att kemi knappast är mitt ämne, säger hon.

Det är fjärde gången läxhjälpen ges på KTH och denna torsdag har ett tiotal ungdomar lockats dit. Amanda Fjellström vinkar till sig Lärarjourens Lasse Rydqvist med en bekymrad min. Hon har kommit dit tillsammans med klasskompisen Scott Lundholm och bägge sitter med matteböckerna uppslagna framför sig.

– För mig är det första gången på läxhjälpen och det verkar bra. Det är lättare att koncentrera sig här än i skolan eller hemma. Det är matten jag behöver hjälp med, allt annat har jag kontroll över, säger Amanda Fjellström, 16 år, Tibble gymnasium.

Prova på lärarrollen

Lasse Rydqvist sätter sig på huk bredvid henne och hjälper till att ställa upp mattetalet korrekt. Han är erfaren i rollen efter att ha tagit ett sabbatsår från studierna i meteorologi för att jobba heltid som lärarvikarie.

– Det är väldigt roligt och jag trivs verkligen i rollen som lärare. Lärarjouren är ett bra sätt för studenter att prova på lärarrollen. Dessutom får man använda de kunskaper som studierna ger för att hjälpa andra, säger han.

Vilket ämne är det som de som besöker läxhjälpen oftast behöver hjälp med?

– Matematik. Och där har jag ju faktiskt all den kunskap jag behöver tack vare min utbildning.

Men vad gör du om någon frågar om något du inte kan?

– Då tycker jag det är viktigt att vara ärlig och bara hjälpa till med så mycket som jag kan. Och sen betona för eleven att fråga sin lärare lite extra om just den uppgiften.

Även Scott Lundholm har behov av mattehjälp.

– Det är andra gången jag är här och får hjälp med matten inför det nationella provet.

Jag kommer nog att komma tillbaka fler gånger, kanske med läxorna i spanska, säger Scott Lundholm, 16 år, Tibble gymnasium.

Eva Åberg är vd för Lärarjouren som inledde satsningen med läxhjälp i höstas, först vid Stockholm universitet och nu alltså även vid KTH.

– Det har blivit jätteuppskattat som ett sätt att få läxorna gjorda i en lugn miljö, där det även finns hjälp att få, säger Eva Åberg, vd för Lärarjouren.

Föranmälan ger rätt hjälp

Hjälpen står de anlitade studenterna för med färska högskolekunskaper i bagaget. Många av dem är också lärarstudenter, berättar Eva Åberg.

– Läxhjälpen är öppen för alla som anmäler sig i förväg. På så sätt kan vi se till att personer med rätt kunskap finns på plats för att hjälpa till med till exempel spanska-läxan, säger Eva Åberg.

Målet är att både ge läxhjälp och visa upp högskolemiljön inför framtida studier.

– Det är en viktig del av vår verksamhet att sprida kunskap om högre studier. Därför inleder också våra lärarvikarier alltid med att berätta om vad de studerar och vad man då kan bli i framtiden, säger hon.

Vid den ena bordsänden sitter Anakin Sieverling djup försjunken i en bok. Han är med sina tio jordsnurr yngst på läxhjälpen.

– Nu läser jag andra delen av Stjärnornas krig och ska skriva om den. Men jag har också i läxa att skriva om medeltiden. Det är lugnt och skönt att läsa här, säger Anakin Sieverling, 10 år, Olympus skola.

Läxhjälpen ges onsdagar klockan 15.00–18.00 i Allhuset på Stockholms universitet och torsdagar klockan 15.00–17.00 på KTH:s Info-center. Både KTH och Stockholms universitet är delägare i Lärarjouren.

Text: Magnus Trogen

Prenumerera på Campis nyheter

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

De globala nätkursernas frammarsch

Globala kostnadsfria kurser på nätet, så kallade MOOCs har blivit en stor framgång senaste åren. Nu lyfter KTH-professorn Gunnar Karlsson frågan om den traditionella högskolan verkligen överlever de globala nätkurserna.
Kurserna lockar hundratusentals deltagare och erbjuds av världsledande universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkeley.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.