"Vi ska vara världsledande på fotonik"

– Kina är med på snabbtåget, frågan är vilka andra länder som är det, säger Gabriel Somesfalean, universitetslektor och koordinator för JORCEP.

Han förtydligar sitt uttalande med att säga att det är viktigt att lösa frågor tillsammans över landsgränserna – det är i dagens problemlösande som morgondagens framgångsrika samarbeten cementeras. Och det är därför utbytet mellan KTH och Zhejiang är ovärderligt: personliga kontakter knyts som sedan är en förutsättning för att lyckas i Kina oavsett om det handlar om vetenskap eller affärer.

Uppkomsten av forskningscentret JORCEP, det sjuåriga samarbetet mellan KTH och Zhejiang, är knappast någon slump. Anledningen heter fotonik, ett ämne som aktualiserades när Nobelpriset i fysik förra året tilldelades Shanghaifödde Charles K. Kao, som fick ta emot det för sitt betydande arbete med fiberoptik. Fiberoptik ingår i sin tur i fotonik, och är också ett forskningsområde som både KTH och Zhejiang är starka och framgångsrika inom.

Zhejiang-universitetet har en lång historia inom området, redan 1952 startades det första laboratoriet med optisk utrustning. Därtill är fotonik ett av de forskningsområden som under det kommande århundradet ska bjuda på flest framgångsrika innovationer, enligt en rörande överens vetenskapsexpertis.

– Poängen med samarbetet mellan KTH och Zhejiang är att JORCEP ska vara världsledande på fotonik, säger Sailing He, professor i fotonik och forskningschef på JORCEP.

Löser många problem

Han menar att många av världens tekniska problem kan lösas med fotoniken.

– Den finns överallt, i allt från medicinteknik, solceller och tv-apparater till skärmar, datalagring och det där. Sailing He pekar mot lamporna i taket, och ler.

Fotonikforskning är mycket resurskrävande i och med krav på stora mängder simuleringar, omfattande förkunskaper i ämnet och avancerad utrustning. Därför ökar KTH:s chanser att prestera bra på området genom samarbete med kinesiska universitet som Zhejiang.

Just nu drivs bland annat ett forskningsprojekt på JORCEP som innefattar plasmonik, vilket anses som ett av de hetaste områdena inom fysik och fotonik. Det handlar om grundforskning som i förlängningen kan leda till snabbare och mer korrekt överföring av information på internet. Eller mer effektiva solceller, en dröm för alla forskare och företag verksamma inom grön energiteknik.

– Kommande resultat från vår forskning har helt klart kapacitet att bli publicerad i vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature, säger Garbriel Somesfalean.

Men det är inte bara forskningscentret som har potential att göra framsteg. Även för företag som Ericsson, som är involverat i forskning tillsammans med JORCEP, är det av största vikt att vara med.

– Det är viktigt för Ericsson att kunna visa att de investerar i Kina, säger Gabriel Somesfalean.

Höga ambitioner

Han menar att det för Ericssons del handlar om att hålla den kinesiska storkonkurrenten Huawei i schack. Och att det än en gång bygger mycket på den personliga kontakten med kineser och Kina.

– Ericsson skulle inte haft samma möjligheter att göra affärer i Kina om de inte hade samarbetat med kinesiska universitet, säger Gabriel Somesfalean.

Nästa steg för JORCEP blir att organisera om i syfte att bredda forskningsplattformen och ge den fler ben att stå på.

– Syftet är att i förlängningen effektivisera forskningen. För i vissa avseenden håller vår forskning samma klass som den på det amerikanska toppuniversitetet Massachusetts Institute of Technology, MIT, säger Gabriel Somesfalean.

Kraven för JORCEP är högt ställda, men för Zhejiang-universiteten är de ännu högre och mer ambitiösa.

– Zhejiang ska vara bland de 100 bästa universiteten i världen inom sex år, säger Sailing He.

Vilket är en imponerande satsning med tanke på att det bara i Kina finns runt 2 000 universitet. Samtidigt rankas Zhejiang internt i Kina till det tredje bästa lärosätet, så vissa förutsättning för att lyckas verkar finnas.