Språkutbildning stakar ut karriär

Det är emellertid inte bara svenska företag som rekryterar.

– Det kinesiska företaget Huawei söker just nu 50 svenskar att anställa, säger Mats Brorsson, programansvarig för civilingenjörsutbildningen i informationsteknik på KTH.

Det är helt klart en fördel för dem som söker tjänsterna om de har kunskaper i det kinesiska språket och om kulturen. Det underlättar både när det gäller affärskontakter och i förhandlingar.

– Det är viktigt i alla affärssammanhang att ha koll på omvärlden. Man visar respekt genom att intressera sig för kinesernas kultur. Till exempel genom att kunna samtala om familjen och andra saker. Det kan vara den avgörande skillnaden om företag får ett kontrakt eller inte, säger Mats Brorsson.

Frivilliga språkstudier

Anders Hult startade språkprogrammet när han var dekanus för Kemi vid KTH. Programmet fungerar som en vanlig civilingenjörsutbildning, men studenterna läser främmande språk som frivilliga kurser. Det innebär 30 poäng språkstudier utspritt över de fyra första åren.

Det femte året gör studenten sedan sitt ex-jobb i Kina, och läser då ytterligare 30 poäng kinesiska. Efter sista året gör studenten ett internationellt språktest för att bevisa sina färdigheter, och resultatet medföljer övriga betyg.

Belöningen låter inte vänta på sig.

– När man pratar med svenska företag som finns representerade i Kina så är svenskar som läst språkprogrammet oerhört intressanta. De kan kommunicera med kineser även när ingen tolk finns närvarande, säger Anders Hult.

Han konstaterar att kulturell förståelse är minst lika viktigt som språklig.

– Språkprogrammet ska ses som både ett språk- och kulturprogram. För i studierna ingår också kunskap om kinesisk kultur, säger Anders Hult.

Det finns även en bonus med språkprogrammet, en lite oväntad sådan, menar Mats Brorsson.

– Vi får studenter till KTH som inte alls hade sökt hit om inte språkprogrammet funnits. De som söker har både ett språk- och ett teknikintresse. Det innebär exempelvis fler kvinnor, säger han.

Spär på gott rykte

Sigbritt Karlsson, fakultetens prodekanus och ansvarig för utbildningens struktur och innehåll, håller med.

– Det finns studenter som inte hade valt KTH om inte kombination av språk och andra ämnen hade funnits.

Sigbritt Karlsson ser att språkprogrammen attraherar studenter med bra betyg och goda kunskaper. Studenterna uppskattar att KTH stöttar dem inför studierna utomlands, och att det finns ordnade former för utbytet. Det skänker trygghet, poängterar hon.

– Vinsten för oss är att vi kan examinera ingenjörer med internationell erfarenhet och med förståelse för hur det fungerar i andra länder. Det gagnar till exempel näringslivet. Studenten får komma ut på den internationella arenan, säger Sigbritt Karlsson.

Att KTH skickar iväg duktiga studenter stärker även KTH:s rykte, anser hon.

– Forskarkontakterna finns redan. Men genom att sända iväg studenter från oss vi också tillbaka sådana, till exempel från Kina, säger Sigbritt Karlsson.