Kompetensförsörjning och framtida exportsuccéer
Därför samarbetar KTH med Kina
Den finansiella krisen har stärkt Kinas ekonomiska ställning i en takt som ingen kunnat förutspå. Kina har gått om Tyskland som världens största exportnation och är nummer två i världen efter USA vad gäller den totala BNP:n.
KTH ser ett fortsatt samarbete med Kina som strategiskt viktigt för Sveriges framtida kompetensförsörjning liksom svenska företags förmåga till framgång på denna jättemarknad.
Förutom att den kinesiska marknaden får en allt större betydelse för svenska företag har Kina seglat upp som en nation som ger allt större bidrag till den vetenskapliga utvecklingen.
För Sverige som kunskapsnation liksom för KTH som ledande tekniskt universitet är det alltid av vikt att attrahera duktiga studenter. I en internationell campusmiljö med människor med olika bakgrund och erfarenhet frodas nya idéer och i ett land med över en miljard människor finns det goda möjligheter att attrahera enastående talanger.
– Våra gemensamma forskningscentrum i Kina liksom våra många samarbeten gör KTH och Sverige känt, och vi har lyckats locka hit superduktiga studenter, forskare och entreprenörer från Kina. KTH vill skapa en utbildnings- och forskningsmiljö som utvecklar framtida Nobelpristagare.
Det är Ramon Wyss ord. Han är vicerektor för internationella projekt på KTH, och en av de på KTH som har längst erfarenhet av samarbete med Kina.
Broar mellan länderna
Han berättar att KTH:s förhoppning med samarbetet är också att bygga broar mellan länderna
– Många studenter från KTH blir framtida beslutsfattare – en student som efter studier på KTH åker tillbaka till sitt hemland tar med sig en bit av Sverige och KTH. Om man tar exemplet Kina, så är landet en allt viktigare marknad för svensk exportindustri, en marknad som växer rejält hela tiden.
Ramon Wyss pekar på några exempel:
– Ponera att China Telecom ska köpa ett nytt mobilsystem. Med beslutsfattare som studerat, forskat eller jobbat i Sverige ökar möjligheterna markant för svenska företag att ro i land affären.
KTH har i dag ett väl utvecklat och fungerande samarbete med kinesiska toppuniversitet, däribland Fudan University, Tsinghua och Zheijiang University. Satsningen tog fart redan 2003.
– Samarbetet inom gemensamma forskningscentrum möjliggör en utveckling av en starkare forskningsmiljö, och att vi kan öka vår kritiska massa. Det stärker KTH:s och därmed Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Ramon Wyss.
Öppna dörrar för samarbete
Den forskning som främst sker i skarven mellan Kina och KTH rör energi och miljö, material och informations- och kommunikationsteknik. Men det är inte bara där som landvinningar görs.
– Med ett svenskt fokus på en allt större produktion av tjänster i stället för produkter är det viktigt att känna till den kinesiska marknaden. Det är också något som samarbetet mellan KTH och Kina kan bidra med, säger Ramon Wyss.
Han tillägger att en ingenjör från KTH ska ha möjlighet att under sin utbildning få kontakt med studenter i Kina och/eller kunna förlägga del av sin utbildning dit. För svenska företag som är verksamma i Kina är det alltmer intressant att kunna rekrytera studenter som kan både Kina och Sverige, till exempel studenter från Kina som har varit i Sverige eller svenska studenter som har förlagt del av sin utbildning till Kina.
Text: Peter Larsson
