Därför kommer kineserna hit

– Kinesiska forskarstudenter uppfattar Sverige som både exotiskt och intressant. Det är också ett europeiskt land, och man är nyfiken på vad som händer utanför Kinas gränser, säger Börje Johansson.

Han tillägger att kinesernas resor hit liknar de som svenska studenter och forskare i decennier gjort till exempel till USA. Man studerar hur det fungerar på andra platser, och inhämtar kunskap. Forskningen är internationell, konstaterar Börje Johansson.

– På sikt är kinesiska forskarstuderande mycket bra för Sverige. Kina kommer i framtiden att ligga väldigt långt framme i forskningssammanhang och då är det bra att redan nu ha knutit bra och intima relationer med forskare där. Dessutom finns det en hel del kineser som stannar kvar, och det berikar forskningen, samhället och näringslivet, säger Börje Johansson.

Framgångssagor

Framgångssagor för kinesiska forskarstuderande saknas knappast. I slutet av 70-talet var Börje Johansson professor vid Århus universitet. En dag kom en kinesisk student för att doktorera, och stannade kvar i Århus i fyra år.

– Sedan gick det en tid utan att vi hördes av så mycket. Gu Binglin heter han, och i dag är han rektor vid Tsinghua University. Tänk, jag hade den här mannen i min forskargrupp. Och tänk vilken tillgång på många olika plan relationen med Gu Binglin blivit med tiden, säger Börje Johansson.

Numera är Kinas intressen även våra. Det märks på många sätt. Kinesiska telekomföretaget Huawei har gått från 0 till över 87 000 anställda på mindre än två decennier, och är i dag Ericssons största konkurrent. Volvo är numera kinesiskt. Antalet svenska företag etablerade i Kina ökar hela tiden och det finns i dag 550 svenska företag i Kina. Totalt är det över 10 000 svenska bolag som handlar med Kina.

– Det Kina vi ser i dag uppvisar en enorm skillnad i jämförelse med för 20 år sedan. Antalet kineser som har det bra i dag är kolossalt många fler. Utvecklingen saknar motstycke i övriga världen, säger Börje Johansson.

Lönsamt på sikt

Han säger samtidigt att det knappast går att stänga Sveriges gränser och isolera sig. Visst kan där finnas en rädsla att dela med sig, men samtidigt ger nya samarbeten utökade handelsmöjligheter. Det är bara att titta på historien.

– Vi blev inte uppätna av Europa. Det var många som förutspådde det när vi gick med i EU. Alla kontakter och samarbeten blir lönsamma på sikt. Ibland kan det dock vara svårt att bena ut exakt hur och när, för det sker på så många olika nivåer.

Språket kan givetvis vara en tröskel för kommunikation människor emellan, men i den akademiska världen är det lite enklare.

– Oavsett språk är det samma vetenskapliga formler som gäller, så forskningen förenar. Studentutbyte och samarbete är fredskapande initiativ, som etablerar ett djupt samförstånd, säger Börje Johansson.