Kartonger blev by som försvann

30 års tradition med husbygge för nya arkitektstudenter

Stora skuggan
Publicerad 2009-08-27

En by av små hus i kartong växte fram på Stora Skuggans gräsmattor när de nyantagna arkitekturstudenterna fick pröva på konsten att konstruera och bygga hus. Husbygget ingick i arkitekturskolans välkomstprogram.

Som tur var hade regnet upphört och solen börjat titta fram under onsdagseftermiddagen, när över 100 studenter med liv och lust gav sig in i arbetet med att bygga 20 små hus av kartong, som de sedan skulle övernatta i.

Varje arbetsgrupp om fem studenter utgick från fyra skivor wellpapp i storleken 2,10 x 2,40 meter, sträckfilm (som liknar plastfolie) och 100 kronor att använda för annat material eller utsmyckning.

Karolina Sundell, Andrea Orving, Dzenis Dzihic, Martin Malm och Staffan Svensson konstruerade ett hus gjort av hopfästade hexagoner, det vill säga former som i en bikupa. Dessa bildade ett valv. Över det skulle plasten spännas och en kartongskiva blev botten.

– Vi har skurit kartongen i remsor och på så sätt fått ut mycket yta av den. Det har till och med blivit kartong till övers, berättade Dzenis Dzihic.

Plaströr och armeringsjärn

För hundralappen köpte gruppen plaströr och armeringsjärn för att staga upp konstruktionen, som skapades och sattes ihop hemma på skolan, för att sedan transporteras till Stora Skuggan på norra Djurgården i hopvikt skick.

– Vi har diskuterat mycket fram och tillbaka och är nu nöjda med vår konstruktion. Den håller bra mot vinden, sade Karolina Sundell.

De tyckte att övningen var rolig och ett bra sätt att öva samarbete, både inför de kommande åren på arkitekturskolan och senare i yrkeslivet.

Johan Alvfors, kårordförande, var med för andra gången. Övningen förra året gav honom en spännande start på KTH-studierna.

– Man får god förståelse för byggande och arkitektur. Det här blir på ett annat sätt än det vi gör vid ritbordet i skolan, sade han.

På plats fanns också Per Elde, lärare på arkitekturskolans grundutbildning med särskilt ansvar för förstaårsstudenterna. Välkomstövningen där nya studenter får konstruera hus av olika material är en 30-årig tradition vid arkitekturskolan, berättade han.

– Det innehåller alla moment som man ska arbeta med som arkitekt, från planering och förberedelser till nedmontering och återvinning. Det är också viktigt i vårt yrke att kunna samarbeta i grupp.

Inga spår dagen efter

Välkomnandet, eller nollningen, är frivillig men deltagandet var högt. Studenterna fick börja med att bygga en modell i storleken 1:20 som sedan fotograferades. Fotografierna ska senare användas i en 3D-gestaltning i Rhino, ett databaserat program som används vid konstruktioner.

I utrustningen ingick också kulörta lyktor – som tändes i kvällningen – och ficklampor till alla. Naturen själv bjöd på månsken.

Kartonghusen formerades i en ring kring ett centrum med en grillplats. Ett litet elverk producerade ström. På kvällen blev det grillning och filmvisning, innan var och en kröp in i sina små hus för en god natts sömn i det fria.

Efteråt diskuterar man de olika lösningarna, hur de fungerade och vad man kunde ha gjort annorlunda.

– Jag tror att vinden kan ha varit ett större problem än regnet. Men det tänker man inte på i första hand, sade Per Elde.

Hela byn var borta nästa dag klockan 12. Det syntes inte ett spår.


Text: Eva Ekelöf. Foto: Christer Gummeson

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.