Hyllad datalärare slopade tentorna
Det var länge sedan dataläraren Stefan Nilsson slutade med tentor. I stället examinerar han studenterna genom många små övningsuppgifter. Och han håller hårt på disciplinen – den som inte lämnar in sin uppgift i tid riskerar lägre betyg. Tidigare i år belönades han med KTH:s pedagogiska pris för sin undervisningsmetod.
Stefan Nilsson är väl medveten om att han använder betygsättningen på ett lite annorlunda vis. Avsikten är att motivera studenterna till att jobba kontinuerligt med sina studieuppgifter.
– Programmering är i grunden ett hantverk, och att lära sig det förutsätter en fortlöpande färdighetsträning. Men för att peppa studenterna till detta behövde jag ett särskilt påtryckningsmedel så då kopplade jag ihop kravet på strikta inlämningstider med betygsättningen, säger han.
Stefan Nilsson undervisar i den årslånga inledande kursen i datalogi för dataprogrammets nybörjarstudenter på KTH. Studenterna är många, ovana vid universitetsstudier och med olika nivåer på sina förkunskaper i programmering.
Ända sedan han började med kursen för åtta år sedan har han varit konsekvent med sitt upplägg. I stället för sedvanliga tentor låter han studenterna varje vecka lämna in en övningsuppgift. För varje uppgift får studenterna en poäng, och efter 20 godkända övningsuppgifter når de högsta betyget A för kursen.
Systemet med obligatoriska veckovisa övningsuppgifter motiveras inte minst av sociala skäl. Många nya, unga studenter har ännu inte utvecklat förmågan att på egen hand vara tillräckligt strukturerade i sina studier, enligt Stefan Nilssons erfarenhet.
– De behöver en tid på KTH innan de hittat formerna för en bra studieteknik. Skulle man omedelbart ge dem en större uppgift som löper under längre tid och avslutas med en tenta är risken stor att de skjuter upp pluggandet till veckan före examinationen. Och det är ingen hållbar strategi om man ska lära sig programmering, betonar han.
Äldre teknologer räddar ekonomin
Både kursutvärderingarna och studenternas prestationer har visat att kursupplägget med kontinuerliga examinationer fungerar bra. Bland annat syns det i vårterminens avslutande projektuppgifter.
– Många studenter har kommit till KTH helt utan förkunskaper i programmering och då är det imponerande att de kan ro iland så pass avancerade projektuppgifter, till exempel olika spel och appar. Under senaste året har det varit särskilt populärt att programmera chatklienter. Det är riktigt gedigna program, och det är roligt att se.
Studenternas egna kursutvärderingar visar att de är nöjda med det pedagogiska upplägget och systemet med övningsuppgifter. Förra årskursen klarade 75 procent av studenterna kursexaminationen, vilket är en hög andel jämfört med andra kurser på KTH.
En viktig del i kursutformningen är att studenterna får mycket feedback på sina övningsuppgifter. Men det förutsätter också stora lärarresurser. Ekonomin sätter snäva gränser och därför engagerar Stefan Nilsson ett tiotal övningsassistenter, alltså äldre teknologer som leder övningarna och ger både muntlig och skriftlig återkoppling på studenternas hemuppgifter.
– Visst är det nödvändigt av ekonomiska skäl att använda teknologer som assistenter, men de gör verkligen ett fantastiskt arbete. Det finns också pedagogiska fördelar genom deras egna färska erfarenhet av kursen och dessutom blir det en kompetensutveckling för dem själva att leda programmeringsövningarna, säger Stefan Nilsson.
Behöver hjälp med planering
För årets kurs som just avslutas räknar han med ännu högre prestationsgrad än året innan. Anledningen är att söktrycket var högre vid senaste antagningen till programmet. Det brukar automatiskt leda till mer motiverade studenter och även avspeglas i kursbetygen. Trots detta är det nödvändigt att hjälpa även välmotiverade studenter på traven i sina studier, framhåller han.
– Även om de är studiemotiverade är de oftast för unga för att ha förvärvat förmågan att planera och vara strukturerade i sina studier. Motivation och studieteknik hänger inte nödvändigvis ihop.
Stefan Nilsson kräver även obligatorisk närvaro på övningsseminarierna då varje student ska vara beredd att muntligt presentera hur övningsuppgiften har lösts. På så sätt motverkas risken att studenterna kopierar varandra lösningar.
– Dessutom sker redovisningen på svenska, medan kurslitteraturen är engelskspråkig. Att översätta kunskaperna till svenska ger studenterna en fördjupad insikt i programmeringen.
Stefan Nilsson var en av två lärare som fick KTH:s pedagogiska pris 2011 för ”framstående insatser som gynnar studenternas lärande”.
– Jag blev hemskt glad för det. I motiveringen framhålls hur uppbyggnaden av mina kurser ser ut vilket känns särskilt uppmuntrande, säger han.
Text: Christer Gummeson
