Här öppnas dörren för nya kemivänner

Fakta talar för sig själv: Suget efter kemistudier, både på högskolenivå och i gymnasieskolan, har minskat under flera års tid. Nedgången är internationell, och många ser den mediala uppmärksamheten kring giftskandaler och miljöovänlig kemikaliehantering, som en av bovarna i dramat.

– Vi som arbetar i branschen måste bryta den negativa utvecklingen och motverka schablonbilden av kemi. På KTH vill vi lyfta fram möjligheterna inom energi- och miljöfrågorna och visa att kemin har en central roll för att lösa de viktigaste samhällsfrågorna, säger Christopher Leygraf, dekan på Kemiskolan.

Konkretisera, illustrera och folkbilda är några ledord i Kemiskolans satsning för att fånga upp framtidens kemister. En av kanalerna är webbsidan visomgillarkemi.se som lanserades under invigningen av Kemiåret på KTH i förra veckan. Här ska kemivännerna hitta in till KTH, bland annat genom läxhjälp online och frågespalten ”Professorn svarar”.

Läxhjälpen är en variant av den populära mattecoachen, som tidigare tagits fram på KTH. Genom ett chatforum på nätet ska KTH:s kemistudenter svara på frågor från skolungdomar. Forumet är bemannat vardagar kl 17-20 och drar igång i mitten av februari.

Under vinjetten” Professorn svarar” får webbplatsens besökare ställa frågor till en forskare om vad som helst inom kemiämnet. Kemiskolans 30-tal professorer står beredda att svara.

– Deltagandet från forskarna är på frivillig basis och vi hoppas verkligen att så många som möjligt kan vara med och bidra, säger Dina Dedic, doktorand på Polymer- och fiberteknologi, och en av initiativtagarna till webbplatsen.

Labben lockar studenter

Hon ansvarar även för två av de tio besöksstationer som byggts upp vid Kemiskolans institutioner. Stationerna spänner över alla kemiområden och ger gymnasie- och högstadielever en inblick i hur ett forskningslabb fungerar. I dagsläget har över 400 elever från skolor i Stockholm och Dalarna bokat upp sig för besök de närmaste månaderna.

Dina Dedic håller i stationerna Papperstillverkning och Dragpovning – på den sistnämnda kan man testa olika materials mekaniska egenskaper.

– Jag såg själv exempel på dragprovning när jag var yngre och blev helt fascinerad. Det är en typiskt intresseväckande grej för ungdomar. Vi kommer att visa upp många nya material, som de ska få testa på olika sätt, säger Dina Dedic.

Till de redan övertygade kemientusiasterna hör Mathilda Tollsten och Josefine Rönnquist från Haraldsbogymnasiet i Falun. De besökte Kemiskolan under invigningsdagen och funderar på att studera på KTH till hösten.

– Vi får se vilka intryck vi får under dagen, men helt klart känns det roligt att plugga på KTH. Jag är speciellt intresserad av läkemedel och skulle gärna vilja jobba med det någon gång i framtiden, säger Josefine Rönnqvist.

Båda två läser naturprogrammet med inriktning mot kemi i en grupp om 15 elever på sin skola.

– Ja, det är inte så poppis med kemi kanske. Egentligen är det konstigt eftersom det är ett så viktigt ämne. Vi kan se kemi i allting omkring oss. Kanske finns det en tendens att göra kemiämnet svårare än vad det är, och då blir folk inte så intresserade av det, säger Mathilda Tollsten.

Politiker får specialskriven bok

Men KTH vill också påverka samhället på bredare front. Christina Moberg, professor i organisk kemi, står bakom en populärvetenskaplig skrift i kemi som riktar sig till politiker och andra beslutsfattare. Förhoppningen är att den även ska attrahera journalister, lärare och en intresserad allmänhet.

Projektet ligger hos Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och det är många ledamöter från KVA och IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) som medverkar.

Boken ges troligen ut i 1000-1500 exemplar till att börja med, och ska delas ut till intresserade riksdagsledamöter. Författarna hör till Sveriges namnkunnigaste forskare inom kemi och boken kommer att lanseras när Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (RIFO) träffas på KVA senare i vår.

– Vi vill berätta för politikerna om vilken avgörande roll kemin har i de viktiga globala frågorna. Det handlar om miljö, energi, livsmedel, läkemedel och råvaror. Jag hoppas att de läser boken, blir informerade och verkligen tar till sig av det som står där, säger Christina Moberg.

Det svenska Kemiåret har internationell uppbackning genom FN-organet UNESCO, som invigde det internationella Kemiåret i Paris förra veckan. Detta är i sin tur en del av att FN utsett det närmsta decenniet till hållbarhetens årtionde.

– Och först ut på plan i hållbarhetstemat är alltså kemi, vilket talar en del för ämnets tyngd i sammanhanget, säger Christina Moberg.

Läs mer på webbplatsen visomgillarkemi.se