(Fr v) Claes Tisell, Anders Eliasson, Catharina Erlich och Anna Jerbrant vill kvalitetssäkra matteundervisningen på ITM-skolan. (Foto: Marc Femenia)

”Garantera studenterna bra mattelärare”

ITM-skolan vill kvalitetssäkra nivån på matteundervisningen

Publicerad 2012-05-09

Matteundervisningen har tagit flera steg framåt senaste året. Men fortfarande saknas några viktiga delar. Exempelvis en kvalitetssäkring av den pedagogiska kompetensen hos mattelärare i årkurs 1. Det menar fyra utbildningsansvariga på ITM-skolan.

– Antingen borde vi som programansvariga ha större inflytande över vilka som tillsätts som mattelärare på våra utbildningar eller så får matteinstitutionen själv ta större ansvar i den här frågan, säger Anna Jerbrant, programansvarig för Industriell ekonomi.

Det är ett förslag som delas av hennes tre programansvariga kollegor. I de allra flesta fall fungerar visserligen matteundervisingen i åk 1 alldeles utmärkt på ITM-skolans program, betonar de.

– Men när det går snett kan det få allvarliga konsekvenser. Därför måste vi kunna garantera studenterna att så inte sker, säger Catharina Erlich, ansvarig för Maskinprogrammet.

Anna Jerbrant påpekar betydelsen av att rätt lärare tillsätts för rätt årkurs på civilingenjörsprogrammen. Under första årets matteundervisning är det extra viktigt att läraren är lyhörd för studenternas behov och kan anpassa sig efter deras förkunskaper, menar hon.

– Alla vet hur viktig den grundläggande matten är för studenternas fortsatta studier på KTH. Om de misslyckas med den blir det svårare att klara de andra kurserna och risken för avhopp ökar betydligt. För att undvika den situationen måste man ha mattelärare som kan möta förstaårs-teknologer på deras nivå, säger Anna Jerbrant.

Bryta negativ trend

Både hon och de andra programansvariga på ITM-skolan har upplevt mattekurser som mer eller mindre havererat när studenterna kommit på kollisionskurs med läraren. Situationen har lösts genom att matteinstitutionen gått in med särskilt pedagogiskt stöd, extra lärarresurser och satt in fler övningsassistenter.

– När problem uppstår får vi gehör från matteinstitutionen och löser tillsammans de akuta problemen. Men för framtiden behöver vi hitta en lösning som är mer bestående, säger Claes Tisell, ansvarig för Design och produktframtagning.

ITM-skolans programansvariga har en tät kontakt med studentsektionernas studienämnder som ger feedback på hur kurserna i programmet fungerar. De har gett dem en gemensam och tydlig bild av hur det ser ut på matematikkurserna i årkurs 1.

– Vi ser ett mönster som går igen i alla fyra programmen. När lärarna bemöter studenterna på ett bra sätt, snappar upp deras frågor och har en tydlig röd tråd i undervisningen så hänger studenterna också med och klarar tentorna, säger Anna Jerbrant.

Men de har också sett en negativ trend som de är angelägna att bryta.

– Om studenterna inte får ut något av föreläsningarna slutar de ofta att gå dit. Många går istället ut på nätet och tar del av de matteföreläsningar som finns där. Men en sådan studiekultur fungerar inte för alla och risken är också att den studietekniken spiller över på andra ämnen, säger Anna Jerbrant.

Mattelärare med extra ansvar

För att lösa situationen borde man tillsätta en programansvarig mattelärare för varje civilingenjörsprogram, menar ITM-skolans programansvariga. Det skulle möjliggöra en kontinuerlig kontakt med en lärare som har extra ansvar för alla mattekurser inom ett program.

– Det skulle betyda väldigt mycket för att både utveckla och förvalta samverkan mellan mattekurser och programmet i fråga. I dag har vi ingen kanal in till matteinstitutionen där vi kan diskutera frågor och lösa problem på längre sikt, säger Catharina Erlich.

Både hon och de andra programansvariga på ITM-skolans är dock överens om att kursutformningen på matten utvecklats i en mycket positiv riktning senaste året.

– Vi ser flera goda effekter. De nya seminarierna är bra, nyordningen med gemensamma kontrollskrivningar har stora fördelar och övningsassistenterna är en bra mix av doktorander och äldre teknologer som gör stora insatser inom undervisningen, säger Anders Eliasson på Materialdesign.

Effekterna syns också i studenternas kursutvärderingar och betygsättningen. De som klarar tentorna får högre betyg än tidigare, konstaterar han.

Nästa steg skulle kunna vara att skräddarsy första årets mattekurser efter huvudämnet i de olika programmen, menar ITM-skolans programansvariga.

– Vi skulle vilja att frågan utreddes på KTH om hur man kan få in fler relevanta räkneexempel i kurserna genom att bygga upp dem kring programmets huvudämne, säger Catharina Erlich.

Text: Christer Gummeson

Prenumerera på Campis nyheter

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.