Anette Kolmos

”För mycket tro inom utbildningen”

Gästprofessor bygger upp forskarmiljö för ingenjörsutbildning

Publicerad 2012-04-16

Att utbilda ingenjörer är att utbilda förändringsagenter. Utvecklingen av den utbildningen är för viktig för att styras av tro och tyckande, säger Anette Kolmos, professor i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Aalborgs universitet. Med hennes hjälp ska en plattform för forskning kring ingenjörsutbildning byggas upp på KTH.

Från och med mars månad har KTH en gästprofessor i teknikvetenskapligt lärande. Anette Kolmos är professor i ingenjörsutbildningsvetenskap - ett ungt men viktigt forskningsområde påpekar hon.

– I alltför många år har utvecklingen inom ingenjörsutbildningen baserats på tro och lust. Lust är väldigt viktigt, men tro är inte en tillräcklig bas för utveckling. Vi utbildar ju ledare, förändringsagenter i samhället, och med det följer också ett stort ansvar, säger Anette Kolmos.

För att skapa en utbildning som motsvarar kraven behövs forskning som baseras på fakta och beprövad erfarenhet menar Anette Kolmos. Men det vetenskapliga sättet att se på hur ingenjörsutbildningen ska utvecklas har inte särskilt många år på nacken.

– Det tog fart för cirka 15 år sedan när amerikanska forskare började fokusera på evidensbaserade studier om ingenjörsutbildning. Vi det här laget har National Science Foundation i USA satsat miljoner dollar på den här typen av forskning, berättar Anette Kolmos.

”Stort med gästprofessor i lärande”

Till vardags är Anette Kolmos professor i ”Engineering Education and PBL” vid Aalborgs universitet. Någon motsvarande professur finns ännu inte i Sverige även om viss forskning om teknikvetenskapligt lärande bedrivs på flera lärosäten.

Men under de närmaste fyra åren kommer Anette Kolmos att vara knuten till Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande, ECE, på KTH. Syftet är att bygga upp en stark forskarmiljö kring ingenjörsutbildning förklarar Lena Gumaelius, prefekt för ECE-skolans avdelning Lärande.

– Det görs massor med intressant utvecklingsarbete inom utbildningen på KTH. Men vi har inte forskat om det. Och ska man bli bäst måste man ha forskning. Så det är stort för oss att vi nu har en gästprofessor i lärande, säger Lena Gumaelius.

Forskningsinitiativet är en del av den satsning på utbildningen som KTH nu gör. Förutom Anette Kolmos gästprofessur på 20 procent kommer fyra forskarstuderande att erbjudas deltidstjänster för forskning om utbildning, undervisning och lärande inom KTH:s kunskapsområden. Men både Anette Kolmos och Lena Gumaelius påpekar att det handlar om en långsiktig satsning.

– Det tar tid att bygga upp en forskningsverksamhet, det kan handla om en femårsperiod innan man kan säga att man har en stark forskarmiljö, säger Anette Kolmos.

Undervisningsmetoder ska kartläggas

Själv har Anette Kolmos forskat mycket kring PBL, problembaserat lärande. Men hon betonar att avsikten inte är att hon ska införa PBL på KTH. Förutsättningarna är annorlunda på KTH än vid Aalborgs universitet påpekar hon.

– Min roll här på KTH är att hjälpa till att bygga upp en forskningsmiljö som kommer att bidra till teknologernas lärande. Vi vill lära oss mer om hur vi motiverar teknologerna på bästa sätt så att de blir engagerade och motiverade. Vi vill inte ha copycats.

Det finns många spörsmål som behöver bli kartlagda, konstaterar Anette Kolmos. Utöver undervisningsmetoder och modeller kommer forskargruppen exempelvis också att studera genomströmningen. Men målet är att i ännu högre grad utbilda ingenjörer som är förändringsagenter, vågar ta beslut anser Anette Kolmos.

– KTH vill ju utbilda de bästa ingenjörerna – inte bara i Sverige utan också globalt!

Anette Kolmos är också en av huvudtalarna på den stora konferens om lärande, ”Technology Education in the 21st Century”, som kommer att hållas på KTH i slutet av juni. Till konferensen, är didaktiker från hela Europa inbjudna. Anette Kolmos kommer bland annat att presentera resultat från ett danskt forskningsprojekt om ingenjörskompetenser.

”Technology Education”-konferensen är ytterligare en manifestation av KTHs satsning på utbildningen. Det är första gången KTH bjuder in alla lärare till en konferens specifikt om pedagogik och didaktik.

– Avsikten är att det här ska bli ett årligen återkommande tillfälle till erfarenhetsutbyte, förklarar Lena Gumaelius.

Text: Ursula Stigzelius

Läs mer om konferensen Technology Education in the 21st Century

Prenumerera på Campis nyheter

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.