”Finns inga perfekta tekniska system”
Forskningen på KTH är samhällsrelevant, men den tar liten plats i samhällsdebatten. Det tidigare debattforumet Pro et Contra breddas nu och dialogen om tekniken i samhället fortsätter i KTH Samtal.
Efter riksdagsvalet i höstas blev KTH-matematikern Svante Linusson lite otippat rikskändis över en natt. Under några dagar var han högvilt bland svenska medier på temat varför det svenska valsystemet ser ut som det gör. Och hur man skulle kunna göra om systemet för att uppnå andra vinster.
Se där ett lyckat exempel på hur en forskare från KTH kan ta aktiv del i det offentliga samtalet. Och därför var det ganska naturligt att Svante Linusson också blir förste man ut i nya serien KTH Samtal.
– Den teknikvetenskapliga forskningen tar inte så stor plats i samhällsdebatten som andra vetenskapliga discipliner gör. Men fallet Svante Linusson visar hur man som KTH-forskare i ett viktigt ämne kan nå igenom mediebruset. Och jag vill gärna se fler KTH:are där, säger Nina Wormbs, som projektleder satsningen KTH Samtal.
Serien KTH Samtal startar på torsdag 9 juni då Svante Linusson och statsvetaren Jörgen Hermansson diskuterar det svenska valsystemets egenheter och möjligheter. En fråga på bordet är vilka matematiska eftergifter man måste göra för att möta statsvetenskapliga och konstitutionella krav när man konstruerar ett valsystem.
– Det finns inga optimala tekniska system, de är inte av naturen givna, det vet var och en som forskar på KTH. Men bilden i media är ofta en annan. Där presenteras färdiga lösningar som kan vara svåra att både förstå och ifrågasätta. Genom att öppna diskussionen om teknik och tillåta samtal där deltagarna vara oense men också sökande och lyhörda kan vi också intressera nya grupper. Jag hoppas på nya möten i serien KTH Samtal, säger Nina Wormbs, som är lektor i teknik- och vetenskapshistoria.
Naturligtvis pågår det här samtalet redan i dag, internt på KTH och andra forskningsinstitutioner, understryker Nina Wormbs. Men KTH kan bli bättre på att själva ta initiativet och föra ut diskussionen, och borde ta större plats i det offentliga samtalet om teknisk förändring, menar hon.
– Vi behöver locka till oss nya grupper till högskolan och visa att KTH är ett heterogent lärosäte. Kanske kan vi göra detta genom att lyfta fram öppna frågor som är en del av forskarens vardag och på så sätt skapa ett starkare intresse för teknikvetenskapen.
Att bredda och fördjupa bilden, av teknikforskningen i allmänhet och av KTH i synnerhet, är ett viktigt syfte med KTH Samtal:
– I dag får allmänheten genom media endast portionsbitar till livs. Resultatet av vad någon forskare har åstadkommit efter flera års arbete finns bara där rätt upp och ner i spalterna och nyhetsinslagen. Genom KTH Samtal kan vi bestämma själva och lyfta fram delar som kanske inte syns i media annars.
Visst är det viktigt att man som forskare snabbt kan sammanfatta ett budskap när det efterfrågas av journalister, men man får inte alltid låta sig styras av den omgivande medielogiken, konstaterar Nina Wormbs.
– Vi vill skapa ett forum som ger plats för att tänka efter. För det tar tid. Vi måste kunna ha möjlighet till längre offentliga samtal. Den här gången ger vi det 90 minuter i KTH Samtal, säger Nina Wormbs.
Första samtalet i serien KTH samtal äger rum 9 juni, kl. 10:30–12:00 i sal E2, Lindstedtsvägen 3. Serien fortsätter under hösten med fokus på samhällsrelevanta ämnen.
Text: Christer Gummeson
