Extra miljoner till KTH:s utbildning

Publicerad 2012-09-20

Ett tillskott på 45 miljoner och 55 nya platser på ingenjörsprogrammen är de mest positiva delarna för KTH:s utbildning i budgetpropositionen för nästa år. På forskningssidan är satsningen på SciLifeLab med 150-200 miljoner per år den enskilt största ökningen i regeringens budgetförslag.

Peter Gudmundson

Ökningen med 45 miljoner kronor är en tillfällig satsning som regeringen gör under tre år. Tillskottet gör att den stora neddragningen på 104 miljoner till följd av införandet av studieavgifter inte blir lika kännbar för KTH. Sammantaget blir minskningen av det så kallade takbeloppet nu i stället 47 miljoner kronor.

– Det nya tillskottet kommer väl till pass. Under den närmaste tiden får vi ta ställning till hur dessa nya förutsättningar ska påverka utbildningsutbudet under nästa år, säger rektor Peter Gudmundson.

Totalt 25 lärosäten får ta del av medel från regeringens 3-åriga utbildningssatsning. KTH får störst anslag, näst mest får Chalmers med 30 miljoner kronor. Av de 55 nya utbildningsplatserna på KTH går 45 till civilingenjörsutbildningen och 10 till högskoleingenjörsprogrammen. De nya utbildningsplatserna är en följd av de senaste åren ökade söktryck till KTH:s utbildningsprogram.

Flera av regeringens satsningar på forskning är positiva för KTH. Det enskilt största tillskottet kommer genom SciLifeLab som under år 2013 får 150 miljoner kronor och som sedan kommer att byggas upp till ett årligt anslag på 200 miljoner kronor. Regeringen gör dessutom en särskild satsning för läkemedelsutveckling, motsvarande 40 miljoner kronor.

– Det har varit en fantastisk utveckling med tanke på den relativt korta tid som SciLifeLab har varit igång. Även flera andra satsningar av regeringen mot forskning borde vara gynnsamma för KTH. Jag tänker på olika riktade program mot stål, skogsindustri, hållbart samhällsbyggande, rymdforskning och medicinsk teknik, säger Peter Gudmundson.

Han konstaterar även att de medel som går till Vetenskapsrådet för internationell rekrytering till universitet och till stöd för yngre forskare borde vara gynnsamma för KTH. Att de stora infrastrukturprojekten MaxIV och ESS nu också verkar vara i hamn finansiellt är positivt, betonar Peter Gudmundson.

Utöver detta aviserar regeringen en rejäl ökning av anslaget för forskning och forskarutbildningen de närmaste åren. Tillskotten kommer dock först från år 2014. Men detaljer kring detta förväntas finnas med i forskningspropositionen som beräknas komma någon gång i oktober.

Text: Christer Gummeson

Läs budgetpropositionen i sin helhet

Taggad som:
Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.