Examenstid för KTH:s forskning
Andra veckan i juni gästades KTH av närmare 100 internationella experter inom olika forskningsområden. Expertbesöket var en del i granskningsprocessen RAE 2012 som syftar till att säkerställa att KTH:s forskning är internationellt konkurrenskraftig och strategiskt inriktad.
Hans Peter Nee, professor vid avdelningen för elektrisk energiomvandling, är koordinator i ett av de 12 forskningsområdena inom RAE:
Hur tycker du att expertpanelens besök gick?
– Organisatoriskt har det fungerat väldigt väl, vilket är viktigt eftersom programmet var så pressat. På fyra dagar, från måndag till och med torsdag gjorde de olika panelerna cirka 50 verksamhetsbesök runt om på KTH och på fredagen lämnades en preliminär rapport till KTHs ledning.
– Jag fick också ett intryck av att experterna var nöjda med den information de fått, både inför och under besöket. De började ju inte från noll utan var ganska väl pålästa när de kom hit.
Vad gjorde panelen under de här dagarna?
– Expertpanelen är inte en, utan 12 paneler, en för varje forskningsområde. I panel 5, som utvärderade det område som jag är koordinator för, Energi- och elektroteknik, ingick 8 experter. Inom varje forskningsområde finns också delområden, Units of Assessment (UoA) som till exempel Elkraftteknik, vilket är den samlingsrubrik inom Energi- och elektroteknik under vilket mitt eget ämnesområde Effektelektronik sorterar.
– Experterna besökte varje UoA, lyssnade på en presentation och ställde sedan frågor utifrån presentationen och det material de fått i förväg. De besökte även några laboratorier. Varvat med verksamhetsbesöken hade de möten för att sammanställa sina intryck.
Vilken nytta tycker du att en granskning som RAE gör?
– Det viktigaste är att en sådan här genomlysning höjer vår egen medvetenhet om våra starka respektive svaga sidor – och därmed ger oss ökade möjligheter att höja kvaliteten. Dessutom gör den omfattande granskningen våra kvaliteter mer synliga för omvärlden, det är också viktigt.
– Resultaten från RAE kan också användas av rektor som underlag för att göra strategiskt riktiga prioriteringar vid medelstilldelning. Det handlar både om att stärka redan starka områden och att identifiera områden som skulle behöva förstärkas, områden som med lite extra pengar skulle kunna blomstra.
Vad bygger panelens bedömning på?
– Experterna hade i förväg fått de självvärderingar som tagits fram av varje forskningsområde under våren. De hade fått uppgifter om bland annat antal anställda på respektive befattningar, publiceringar, finansiering, antal examinationer och mobilitet, alltså hur många lärare och doktorander härifrån som arbetar utomlands under någon period samt hur många gästande forskare vi haft.
– En annan viktig måttstock var på vilket sätt varje UoA har interagerat med samhället. Till exempel genom att forskningen resulterat i en industriell produkt, eller genom att forskare har skrivit populärvetenskapliga artiklar.
Vilken betydelse har RAE för forskningsområdet energi- och elektroteknik?
– Det som betyder mest är att vi får veta hur vi uppfattas av omvärlden och vad de tycker att vi bör göra för att höja kvaliteten. Personer utifrån ser ju saker, både svaga och starka punkter, som man själv kanske förbiser. Panelen 2008, då RAE första gången genomfördes på KTH, tyckte bland annat att vi kunde vinna på att arbeta mer med internationalisering. Det tog vi till oss och jag tycker också att vi har blivit bättre på den punkten.
– Den förra granskningen ledde också till att de som inte tidigare hade gjort det började fokusera på journalpublikationer. Tidigare tyckte vi ofta att det var tillräckligt att publicera på konferens, vilket är viktigt, men inte alls ger samma utslag i bibliometrin.
Vilket resultat förväntar du dig för det du själv forskar om, Effektelektronik?
– Vi har precis börjat blomstra de senaste två åren genom att satsa strategiskt på sådant som vi vet att vi är bra på och där vi vet att vi kan få genomslag. Det har också gett utdelning i form av ”Best paper awards” och liknande utmärkelser.
– Men den här blomningen räknar jag inte med att experterna ska kunna urskilja bland all den information de har fått. Den tidsrymd de tittar på är ju längre än två år och det här är dessutom bara en liten del av all den verksamhet de ska värdera. Så jag tror att vi får ett hyfsat omdöme i år – men i nästa RAE-omgång kommer vi att kunna imponera.
Vad händer nu i RAE-processen?
– Under sommaren sammanställer expertpanelen sin rapport som ska överlämnas till KTH:s ledning i början av hösten. Panelens rapport ska vi sedan arbeta med internt under hösten och i december blir den slutliga rapporten offentlig.
Text: Ursula Stigzelius
